24,6 procent är det lägsta stödet för Socialdemokraterna i en Sifo-mätning sedan 1967.
Siffrorna kommer dagen efter att Håkan Juholt meddelat att han avgår som partiordförande.
– Inom partiet finns det nog en utbredd medvetenhet om att det är frågan om en djup kris på olika nivåer. Det finns interna åsiktskillnader om hur partiets politik ska utformas och det finns problem på väldigt många olika plan, säger Tommy Möller, statsvetare på Stockholms universitet.
Nu ska partiet, som under större delen av 1900-talet dominerat svensk politik, omgruppera och det finns till och med de som tror att Socialdemokraterna redan har gett upp riksdagsvalet 2014.
Det tror inte Tommy Möller.
– Nej, det finns ingen anledning att göra det. En sak vet vi och det är att opinionsrörligheten är väldigt stor, den kan förändras väldigt snabbt.
Och även om Socialdemokraterna är i en historiskt djup svacka så är skillnaderna mellan de två partiblocken fortfarande liten.
I söndagens Sifomätning får allianspartierna (M, FP, C och KD) 47,2 procent medan det rödgröna blocket (S, MP, V) får 45,2 procent.
Det kan jämföras med den första väljarbarometern efter att Håkan Juholt tillträdde för ett knappt år sedan.
Då, i april 2011, fick det rödgröna blocket 46,4 procent (31,2 procent för S) och alliansblocket 46,3 procent.
– Det är bara Socialdemokraterna som är historiskt svaga nu. Det är viktigt att påpeka att det faktiskt är väldigt jämnt mellan blocken. Om SCB-mätningen före jul hade varit valresultat, då hade faktiskt Håkan Juholt blivit statsminister.
– Om det skulle vara nuvarande storleksrelationer mellan de tre rödgröna partierna vid valet 2014 så får vi ju en ganska intressant situation. Det skulle kunna bli första gången sedan 50-talet som Socialdemokraterna får leda en koalitionsregering. Och maktrelationerna mellan de här tre partierna skulle vara helt annorlunda än vad vi hade kunnat föreställa oss för bara en kort tid sedan
Socialdemokraterna står nu inför ett, som Tommy Möller kallar det, ”tvåfrontskrig”.
• Dels måste man slåss om väljarna med Vänsterpartiet, som med nya partiledaren Jonas Sjöstedt har tagit många tidigare S-röster.
• Dels måste man ta tillbaka medelklassväljarna, av vilka många har gått till Moderaterna och Miljöpartiet.
– Om man väljer en inriktning där man i första hand går för vänsterväljarna så kanske vi kan räkna med att man återgår till mer traditionell socialdemokratisk politik med höjda skatter och så. Men gör man bedömningen att man måste modernisera partiet, ungefär som nya Labour gjorde under Tony Blair, så kanske man går för medelklassen i stället, säger Tommy Möller.