När hon arbetade på datajätten Apple i Cork på Irland råkade hon halka ur den svenska a-kassan. Nu har hon varit hemma i ett halvår och sökt jobb utan någon ersättning alls.
Det är vad regeringen skulle kalla ett kraftfullt incitament för att anstränga sig i sökandet efter arbete.
- Mina föräldrar har hjälpt mig med hyran, säger Jennie Ivarsson.
Första tiden sökte hon jobb "som en robot", fyra, fem om dagen. Sedan fick hon en projektanställning på ett bemanningsföretag. Och nu verkar det, peppar, peppar, som om ett jobb väntar alldeles runt hörnet.
Det lilla företaget Clavia som tillverkar syntar behöver en kundansvarig.
- De hittade min cv på arbetsförmedlingens hemsida. Jag tycker det låter jättekul!
Hon har varit på intervju och allt är klart för en provanställning. Hon tror att hennes goda kunskaper i engelska vägde tungt. Trevliga arbetskamrater som verkar måna om varandra och gångavstånd till jobbet på Söder - det är klart att hon är glad.
Vi träffar henne på Arbetsförmedlingen på Tjärhovsgatan dit hon gått för att ordna en del papper.
- Det här är första gången jag lämnar Arbetsförmedlingen utan att känna mig som stans största förlorare.
Månaderna som arbetssökande har gett Jennie Ivarsson insikter om bristerna på den svenska arbetsmarknaden.
- I Sverige ska man ha massor av erfarenhet, men man får aldrig en chans att få den.
Jennie Ivarsson hoppade av gymnasiet, och det visade sig att hon hade svårt att få jobb, trots att hon "inte krävde någon direktörslön direkt". Men på Irland är de inte rädda för att anställa oerfarna 20-åringar, och där har hon arbetat i olika omgångar.
Om regeringen vill få fler tillbaka i arbete så är det bättre att göra det billigare att anställa än att sänka a-kassan, det är hon övertygad om. Regeringen väljer att göra båda delarna. Subventioner till arbetsgivare som anställer unga, långtidsarbetslösa eller andra grupper som har svårt att få jobb är ett av de viktigaste verktygen i arbetsmarknadspolitiken.
I vårpropositionen presenterades också jobb- och utvecklingsgarantin lite närmare. Den ska ge stöd åt långtidsarbetslösa. I en första fas ska den som inte har ett jobb "coachas" till ett intensivt jobbsökande.
I en andra fas blir det aktuellt med olika arbetsmarknadspolitiska program och efter 450 ersättningsdagar i garantin övergår man till en "varaktig samhällsnyttig sysselsättning".
Jobb- och utvecklingsgarantin beräknas om fatta cirka 62.000 personer och nästa år kostar den 9,8 miljarder kronor.
Eftersom många långtidsarbetslösa har olika funktionshinder ökar regeringen undan för undan anslagen till Samhall och de 123 miljoner kronor som Samhall får i dag växer till 947 miljoner kronor år 2010.
För att göra en extra insats i områden där arbetslösheten är hög vill regeringen pröva att inrätta nystartscentrum där olika privata och offentliga aktörer ska samlas under samma tak för att det ska gå snabbare för den som blir arbetslös att få hjälp och stöd.
Genomgående i budgeten är också viljan att fler ska starta företag. Regeringen satsar 20 miljoner kronor om året på att få fler invandrare att starta eget, ett särskilt program för kvinnligt företagande ska öka och i skolorna ska man ta fram en strategi för entreprenörskap. På sikt vill man också se över den särskilda bolagsskattesatsen.