Varje år betalar trygghetssystemen ut uppåt 20 miljarder kronor felaktigt. Hälften på grund av fusk. Svenskarna har en tillåtande syn på bidragsfusk. Det framgår av en studie som finansdepartementet presenterade på fredagen.
Svenskarna är i allmänhet kraftigt emot bidragsfusk när det handlar om andras fusk. När det rör den egna plånboken är det lättare att tänja på gränserna.
Så kan undersökningen som Delegationen mot felaktiga utbetalningar har gjort sammanfattas.
Hela 95 procent av befolkningen anser att det inte är rätt att fuska med bidrag. Speciellt allvarligt anses det vara att kombinationsfuska, exempelvis att arbeta svart samtidigt som man är sjukskriven.
Men fördömandet av fusk gäller bara andra. Undersökningen visar att många kan tänjer på reglerna. Ett exempel är att en tredjedel tycker att det inte är allvarligt att ta ut en extra sjukdag. Nästan lika många skulle behålla ett bidrag de visste var felaktigt.
Folk ser inte sitt eget fusk som brottsligt, utan hittar på olika förklaringar för att få det att verka acceptablet.
Varför fuskar folk? De som svarat i undersökningen tror att de tre främsta orsakerna är att politiker och makthavare fuskar, att moralen är låg och att risken att åka fast är liten.
Utredningen anser att svenskarnas attityd till fusk måste påverkas: tron att "alla fuskar" måste brytas. Vidare måste acceptansen för fusk minskas och fusket måste börja uppfattas som brott. Dessutom anser utredningen att förtroendet för myndigheter och organisationer måste förbättras.
Undersökningen som Delegationen mot felaktiga utbetalningar har gjort kom fram till att 18-20 miljarder kronor varje år utbetalas felaktigt från trygghetssystemen.
Av den summan beror hälften på avsiktliga fel av mottagaren, 30 procent på oavsiktliga fel och 20 procent på fel av myndigheten.