Politik

Tungt och dyrt regeringsnederlag

Regeringen har åkt på sitt hittills tyngsta och mest kostsamma nederlag och den blivande S-ledaren Håkan Juholt gläds. Med två rösters övervikt raderade oppositionen ut flera tiotals miljarder från förväntad försäljning av statliga bolag.

Tommy Möller, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet, ser det som ett kännbart bakslag. Och regeringen har redan åkt på pumpen i ett antal ganska viktiga frågor i riksdagen.

- Det får konsekvenser för regeringens auktoritet och får rimligen demoraliserande effekter inom regeringskansliet. Och detta är verkligen ingen liten fråga, det är en ideologiskt central fråga, skriver Möller i en skriftlig kommentar till TT.

Och det handlar om många miljarder.

- Försäljningsintäkterna skulle ha använts till att amortera på statsskulden och därmed minskat vår utsatthet vid framtida kriser, säger finansmarknadsminister Peter Norman (M) besviket i en skriftlig kommentar.

Men S-ledaren Mona Sahlins tänkte efterträdare, Håkan Juholt, var mycket nöjd och levererade ett första löfte.

- När det gäller att sälja ut Sverige eller inte så är mitt löfte att vi tänker inte fortsätta sälja ut Sverige som den här regeringen gör, sade Juholt och talade om ekonomiskt vansinne i att sälja bolag.

Med 172 röster mot 170 stoppade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna regeringens möjlighet att sälja ut innehav i SBAB, Telia Sonera och Posten Norden samt att sälja en del av Vattenfall.

Det innebär att regeringen knappast kan räkna med att få in de hundra miljarder man föresatt sig fram till 2014 på att sälja ut statligt innehav. Visserligen har regeringen redan sålt aktier för 19 miljarder i Nordea och riksdagen är inte emot ytterligare Nordeaaffärer, men några hundra miljarder lär det inte bli.

Förutom en ekonomisk missräkning är det också ett nederlag i en ideologiskt tung fråga om synen på statligt ägande.

Ekonomer som TT talat med hävdar dock att försäljningarna inte är nödvändiga av rent ekonomiska skäl.

Statens finanser går redan med överskott. Och statsskulden är på väg att bli för låg, resonerar bland andra Olle Holmgren, analytiker på SEB.

Om statsskulden blir för låg halvdör marknaden för svenska statsobligationer — en minskad statlig upplåning minskar antalet statsobligationer i omlopp på finansmarknaderna vilket minskar handeln och försämrar priset staten kan få. Det är inget Riksgälden, som sköter statens upplåning, önskar.