Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Politik

Unga mer intresserade av politik än tidigare generationer

Det politiska intresset är större bland dagens unga än då generation -68 stod på barrikaderna. Det visar en ny studie från från Göteborgs universitet.

Väljare som är under 26 år är mer intresserade av politik än tidigare generationer. Bland de yngre i dag uppger 62 procent att de är ganska eller mycket politiskt intresserade.

– Det är 10 procentenheter högre än om man jämför med de två föregående generationerna, de tidiga 70-talisterna och 60-talisterna, säger forskaren Mikael Persson till DN.se.

Inte ens i 68-generationen, eller rekordårsgenerationen som forskarna skriver, var intresset så stort som i dag.

Undersökningen ingår i en större rapport från Ungdomsstyrelsen som kommer att lämnas till regeringen på fredag. Mikael Persson har tillsammans med Henric Oscarsson granskat fem olika faktorer av det politiska engagemanget; valdeltagande, partiidentifikation, vänster-högerskalan, partival och det politiska intresset.

Forskarna har inte gjort några analyser av varför det politiska intresset ökar bland unga, men trenden är tydlig.

– Vi har följt det politiska intresset under 46 år och 1960 var det 35 procent av förstagångsväljarna som var ganska eller mycket politiskt intresserade. Bland väljarna födda 1977 är det 47 procent, vilket är en ökning på drygt 10 procentenheter, säger Mikael Persson.

Men bilden är komplex, och i dag identifierar sig färre än tidigare generationer med ett parti och få anser sig vara starka partianhängare.

– Det är en trend för hela västvärlden. De starkt övertygade anhängarna födda efter 1977 ligger under 10 procent, de före födda 1918 var 38-50 procent som var starka partianhängare, säger Mikael Persson.

Och färre unga väljare går också och röstar.

– När det gäller valdeltagandet röstar de unga väljarna i lägre grad i varje val och den trenden håller i sig även om det finns en livscykeleffekt att man röstar i högre grad i 40-årsåldern och minskar något från 60 år och framåt, säger Mikael Persson.

Vad ska partierna dra för slutsatser?
– Man väljer inte längre ett parti helt oreflekterat som ett fotbollslag, och det kanske är bra. Dessutom minskar kärnan för väljarbasen och andelen starka anhängare minskar och fler kan tänka sig rösta på olika partier, säger Mikael Persson.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.