Unga mer intresserade av politik än tidigare generationer

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Det politiska intresset är större bland dagens unga än då generation -68 stod på barrikaderna. Det visar en ny studie från från Göteborgs universitet.

Det politiska intresset är större bland dagens unga än då generation -68 stod på barrikaderna. Det visar en ny studie från från Göteborgs universitet.

Väljare som är under 26 år är mer intresserade av politik än tidigare generationer. Bland de yngre i dag uppger 62 procent att de är ganska eller mycket politiskt intresserade.

– Det är 10 procentenheter högre än om man jämför med de två föregående generationerna, de tidiga 70-talisterna och 60-talisterna, säger forskaren Mikael Persson till DN.se.

Annons:

Inte ens i 68-generationen, eller rekordårsgenerationen som forskarna skriver, var intresset så stort som i dag.

Undersökningen ingår i en större rapport från Ungdomsstyrelsen som kommer att lämnas till regeringen på fredag. Mikael Persson har tillsammans med Henric Oscarsson granskat fem olika faktorer av det politiska engagemanget; valdeltagande, partiidentifikation, vänster-högerskalan, partival och det politiska intresset.

Forskarna har inte gjort några analyser av varför det politiska intresset ökar bland unga, men trenden är tydlig.

– Vi har följt det politiska intresset under 46 år och 1960 var det 35 procent av förstagångsväljarna som var ganska eller mycket politiskt intresserade. Bland väljarna födda 1977 är det 47 procent, vilket är en ökning på drygt 10 procentenheter, säger Mikael Persson.

Men bilden är komplex, och i dag identifierar sig färre än tidigare generationer med ett parti och få anser sig vara starka partianhängare.

– Det är en trend för hela västvärlden. De starkt övertygade anhängarna födda efter 1977 ligger under 10 procent, de före födda 1918 var 38-50 procent som var starka partianhängare, säger Mikael Persson.

Och färre unga väljare går också och röstar.

– När det gäller valdeltagandet röstar de unga väljarna i lägre grad i varje val och den trenden håller i sig även om det finns en livscykeleffekt att man röstar i högre grad i 40-årsåldern och minskar något från 60 år och framåt, säger Mikael Persson.

Vad ska partierna dra för slutsatser?
– Man väljer inte längre ett parti helt oreflekterat som ett fotbollslag, och det kanske är bra. Dessutom minskar kärnan för väljarbasen och andelen starka anhängare minskar och fler kan tänka sig rösta på olika partier, säger Mikael Persson.

Andra har läst

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

cairns
Foto:Catherine Shaw/AFP

 Greps på lördagen. Barnen påträffades döda i bostaden i Australien. 1  1 tweets  0 rekommendationer  0 rekommendationer

 Svar på raketattack. Första gången Israel agerade militärt sedan augusti. 10  5 tweets  5 rekommendationer  0 rekommendationer

lofven500
Foto:Roger Turesson

 Ny mätning av Novus. Och lägst förtroende har väljarna för... 685  28 tweets  657 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
nutidstestet_500
Foto:Henrik Montgomery/TT

Har du hängt med i veckans nyhetsflöde?  Gör veckans Nutidstest här. 44  4 tweets  40 rekommendationer  0 rekommendationer

Svenskens "engelska" självförtroende är stort.  Läs mer. 73  7 tweets  66 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: