Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Politik

Unga utan jobb ökar mest i blå kommuner

Grafik: DN
Ungdomsarbetslösheten är Fredrik Reinfeldts kanske värsta huvudvärk. DN:s granskning visar nu att utvecklingen de senaste fem åren har varit sämst i borgerligt styrda kommuner.

Sedan Fredrik Reinfeldt blev statsminister har arbetslösheten bland 20–24-åringar ökat med 1,6 procentenheter enligt Statistiska centralbyrån – från 16,6 procent år 2006 till 18,2 procent år 2011.

Frågan har blivit en belastning för regeringen. Redan i regeringsförklaringen hösten 2006 lovade Reinfeldt krafttag mot ungdoms­arbetslösheten, men kurvan har fortfarande inte vänt.

Dagens Nyheter har samkört Arbetsförmedlingens arbetslöshetsstatistik per kommun, med uppgifter om den politiska majoriteten på varje ort.

Resultatet visar att utvecklingen har varit sämst i borgerligt styrda kommuner. Av de 30 kommuner där ungdomsarbetslösheten har ökat mest i procent är 17 borgerliga, 6 rödgröna och 7 blocköverskridande. Här återfinns bland andra Gnosjö, Värnamo, Uppvidinge och Södertälje. De flesta kommuner har styrts av samma block såväl efter som före valet 2010.

Av de 30 kommuner där ungdomsarbetslösheten har minskat mest i procent är 11 borgerliga, 14 rödgröna och 5 blocköverskridande. Här återfinns bland andra Kiruna, Säter, Håbo och Vansbro.

Arbetsförmedlingens analyschef Clas Olsson tycker att resultatet är intressant, men betonar att det krävs djupare studier för att kunna dra några slutsatser om orsaken.

– Resultatet är oväntat. Men man ska vara försiktig med orsaks­sambanden. Kommunerna är bara en spelare av många som kan påverka ungdomsarbetslösheten, säger han.

Det ska sägas att blå kommuner har lägre arbetslöshet än röda kommuner under ett enskilt år, till exempel 2011. När DN mäter utvecklingen mellan 2006 och 2011 blir skillnaden i procent till alliansens nackdel.

Gnosjö kommun i Småland har haft i särklass sämst utveckling procentuellt sett. År 2006 var ungdomsarbetslösheten bland de lägsta i landet på 2,3 procent. Förra året ökade den till 9,3 procent.

Clas Olsson förklarar uppgången med att många kommuner i Småland drabbades av en ”industriell katastrof” under finanskrisen och många har inte hunnit återhämta sig. Kiruna och Gällivare – två kommuner som haft stor framgång med ungdomsarbetslösheten – har fått skjuts av gruvnäringen.

Arbetsförmedlingens siffror skiljer sig en del mot SCB:s officiella stati­stik. Medan SCB gör telefonintervjuer med ett urval personer, baserar sig Arbetsförmedlingens uppgifter på hur många som är inskrivna som arbetslösa samt om man är med i ett program med aktivitetsstöd. Tillsammans utgjorde de 9,8 procent av 18–24-åringarna år 2011, mot 7,8 procent av 18– 24-åringarna år 2006. Det är framför allt antalet personer i program med aktivitetsstöd som blir fler.

Enbart Arbetsförmedlingens siffror går att bryta ner på kommunnivå.

Så här gjordes undersökningen

1. DN har jämfört ungdomsarbetslöshetens utveckling mellan 2006 och 2011 med uppgifter om kommunernas politiska majoritet.

2. Arbetslöshetssiffrorna baseras på andelen av befolkningen som är 18–24 år och antingen är inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen eller deltar i program med aktivitetsstöd. Uppgifterna finns på Arbetsförmedlingens hemsida under kategorin ”Arbetslösa och i program, andelar av befolkningen”.

3. Uppgifterna om kommunernas politiska majoritet baseras på hur den såg ut efter valet 2010. Nästan alla 30 sämsta respektive bästa kommuner hade samma styre även före valet 2010. DN