Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Politik

Unik dataanalys visar hur svensk utrikespolitik skiftat kurs

DN:s unika dataanalys av riksdagsdebatter under fem decennier visar hur svensk utrikespolitik skiftat kurs. Efter 1970- och 80-talens högröstade engagemang för tredje världen blev Sverige som EU-medlem en lojal lagspelare. I dag kan försök till en ny inriktning skönjas, menar experterna.

Protokollen från riksdagens årliga utrikesdebatter har analyserats digitalt för att ta reda på hur ofta olika länder/regioner har nämnts. Analysen har gjorts på debatterna 1975, 1985, 1995, 2005, 2010 och 2015 och inkluderar endast grundformerna av ländernas/regionernas namn.
Resultatet redovisas i grafiken, där bollarnas storlek motsvarar hur ofta ett land/region har förekommit. Till grafiken har vi valt ut de 20 mest förekommande länderna/regionerna. Digitaliseringen av de tidigaste protokollen uppvisar vissa brister, vilket gör att resultatet på marginalen kan avvika något från det faktiska antalet.

Källa: Riksdagens protokoll, Landguiden, Nationalencyklopedin, EU-upplysningen, Säkerhetspolitik.se samt forskarna Ulf Bjereld och Ann-Sofie Dahl.

Grafik och programmering: Lukas Hansson.
Text: Hans Rosén.

Det är en både hyllad och kritiserad utrikesminister som på onsdagen äntrar talarstolen i riksdagen för att kungöra den rödgröna regeringens syn på världsläget. Margot Wallströms utrikesdeklaration följs av en debatt där alla riksdagspartierna deltar.

Inför årets debatt har DN gjort en unik dataanalys av riksdagens utrikesdebatter under fem decennier. Med hjälp av ett eget dataprogram har vi kunnat räkna hur ofta olika länder har nämnts. Resultatet ger träffande bild av hur svensk utrikespolitik har förändrats menar två experter som tagit del av analysen: Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap och engagerad i Socialdemokraterna som ordförande för Tro och solidaritet, samt Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik och med en borgerlig profil.

– Det är påfallande hur tidstypiskt det är, säger Ann-Sofie Dahl.

Datakörningarna för 1975 och 1985 illustrerar enligt Ulf Bjereld väl den epok som han kallar ”den aktiva utrikespolitikens tid” som sträckte sig från mitten av 1960-talet till kalla krigets slut.

Foto: Anette NantellSveriges utrikesminister Margot Wallström. Foto: Anette Nantell

– Det som kännetecknade den var att Sverige förde en väldigt oberoende utrikespolitik i förhållande till de andra väststaterna. Man kritiserade dem starkt, inte minst USA. Man ställde sig också väldigt tydligt på den tredje världens sida i kampen för en ny ekonomisk världsordning, säger Ulf Bjereld.

Han pekar på hur kritiken mot USA:s krig i Vietnam, diktaturernas fall i Portugal och Grekland, Pinochets militärjunta i Chile, Angolas avkolonisering och kampen mot apartheid i Sydafrika avspeglas i dataanalysen för 1975 års debatt.

– Det vi ser är tanken om Sverige som den moraliska stormakten, säger Ann-Sofie Dahl.

Denna inriktning av utrikespolitiken omfamnades även av borgerliga partier som Folkpartiet (i dag Liberalerna) och Centerpartiet.

– De borgerliga regeringarna 1976 till 1982 gjorde ingen skillnad. Folkpartisterna gav intryck av att de skulle försöka överträffa Olof Palme. De borgerliga hade inte självförtroendet att föra en egen utrikespolitik, säger Ann-Sofie Dahl.

1989 faller Berlinmuren och ett par år senare upplöses Sovjetunionen. Det öppnar för ett svenskt EU-medlemskap och därmed går svensk utrikespolitik in i en helt ny fas, enligt Ulf Bjereld.

– Då fasas den aktiva utrikespolitiken ut och ersätts av en Europacentrering. Sverige blir en väldigt lojal EU-medlem under 1990-talet. Det blir mycket mindre fokus på tredje världen.
Även kring detta finns det enligt honom en bred samsyn i svensk politik.

– Allting gick in i den stora EU-kvarnen och därifrån skulle det komma ut en gemensam utrikespolitik, säger Ulf Bjereld.

Foto: Adam Ihse/TTUlf Bjereld. Foto: Adam Ihse/TT

Han och Ann-Sofie Dahl är anser båda att ett nytt brott i svensk utrikespolitik kan dateras till regeringsskiftet 2014. Då blir Margot Wallström (S) utrikesminister och stakar ut kursen för en ”feministisk utrikespolitik”. Dessutom överraskar regeringen med att proklamera att Sverige ska erkänna Palestina som stat.

– Efter regeringsskiftet 2014 har den rödgröna regeringen tenderat att försöka föra en mer oberoende svensk utrikespolitik igen. Det syns i Sveriges erkännande av Palestina och den hårda kritiken mot Saudiarabien. Det finns en vilja att lyfta svensk utrikespolitiken till något utöver den gemensamma EU-linjen, säger Ulf Bjereld.

Ann-Sofie Dahl talar om ”den moraliska stormaktens återkomst”. Hon ser en tydlig skillnad mot Carl Bildts mer realpolitiska inriktning med fokus på närområdet och Margot Wallströms mer ideologiskt färgade hållning.

– Wallström representerar en slags återgång till Olof Palmes linje där man ser Sverige som en viktig moralisk stämma. Att Sverige nu kandiderar till FN:s säkerhetsråd speglar tydligt skillnaderna mellan regeringen Löfven och regeringen Reinfeldt, säger Ann-Sofie Dahl.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.