Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Politik

Uppgörelse om Greklandsskuld klar

Merkel, Lagarde och Sarkozy mötte bankerna för ett avgörande möte i gryningen.
Merkel, Lagarde och Sarkozy mötte bankerna för ett avgörande möte i gryningen. Foto: AP
Bryssel. Efter tio timmars nattmangling lyckades euroledarna nå en uppgörelse om att skriva ner Greklands statsskuld och stärka EU:s räddningsfond för att kunna skydda övriga euroländer mot finansspekulationer.

Frankrikes president Nicolas Sarkozy var först ute vid strax efter klockan fyra på torsdagsmorgonen för att deklarera att euroländernas ledare klarat det ingen räknat med.

– Det var ingen som hade förväntat sig den här uppgörelsen för 1-1,5 timmar sen, sade en nöjd Sarkozy.

När mötet inleddes på onsdagskvällen tonades förväntningarna ner av stats- och regeringscheferna. De internationella bankerna sade stenhårt nej till att skriva ner sina lån till Grekland med 50-60 procent som euroländerna krävt, och det gjorde att det inte såg ut att vara möjligt att få ihop ett samlat paket för att möta skuldkrisen.

Men under natten hölls ett direkt möte mellan bankernas förhandlare och en trojka med Tysklands Angela Merkel, Frankrikes Nicolas Sarkozy och Internationella valutafondens chef Christine Lagarde. Det ledde till att de privata långivarna gick med på att skriva ner sina fordringar på Grekland med 50 procent.

Bankerna accepterade detta sedan euroledarna sockrat sitt tidigare bud och nu lovade garantier på 30 miljarder euro emot eventuella nya nedskrivningar.

Uppgörelsen innebär att Greklands statsskuld kan komma ner till 120 procent av landets samlade produktion, BNP.

De exakta avtalen efter den här principuppgörelsen ska klaras ut av euroländernas finansministrar.

Grekland lovas också 100 miljarder euro i ett nytt räddningspaket, varav 30 miljarder beräknas gå till att stödja landets banker. På Eurotoppmötet i juli fick landet ett löfte om 109 miljarder i stöd, men den summan minskas nu något med hänvisning till att statsskulden minskas kraftigt.

Euroledarna kom också överens om att stärka EU:s räddningsfond, EFSF:s förmåga att skydda andra euroländer mot att drabbas av skyhöga räntor på sina statspapper.

Det ska ske på två sätt: Dels genom att fondens lånegarantier från medlemsländerna används till att garantera 10-30 procent av utsatta länders statspapper. Dels genom att privata och statliga investerare inbjuds att gå in en särskild fond inom EFSF, där de får garantier för sina köp av statsobligationer.

EU-ordföranden Herman Van Rompuy sade att det kan leda till att fonden får en kapacitet för garantier på 1.000 miljarder euro.

Nicolas Sarkozy sade att han själv skulle ringa till Kinas president Hu Jiantao för att erbjuda kineserna att satsa pengar via räddningsfonden.

I det nya krispaketet ingår också beslutet att bankerna i EU-länderna ska åläggas att höja sitt eget kapital till 9 procent senast till halvårsskiftet nästa år. EU:s bankmyndighet, EBA, presenterade en genomgång av bankerna på onsdagskvällen som visade att det kommer att kosta drygt 106 miljarder euro.

De svenska storbankerna Nordea, SEB, Handelsbanken och Swedbank uppges behöva stärkas med tillsammans cirka 1,4 miljarder euro.

Euroledarna gav också godkänt till Italiens premiärminister Silvio Berlusconi, som fick som hemläxa från toppmötet i söndags att visa hur landet kan få ner sin stora statsskuld.

I ett brev till toppmötet lovade den italienska regeringen att till den 15 november presentera en plan för att öka tillväxten. I den ska ingå en höjning av pensionsåldern till 67 år från 2026, att minska byråkratin för företag och förbättra villkoren för företagande. Regeringen uppger också att den ska stärka budgeten med 5 miljarder euro om året genom höjda inkomster från statliga fastigheter.

– Nu gäller det att implementera de här åtgärderna, sade Van Rompuy. Det här visar att euroländernas tryck på varandra har ökat.

Enligt EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso har euroledarna också enats om att skärpa kontrollen av medlemsländernas ekonomier utöver de sex lagar om kontroll och sanktioner som antagits nyligen.

– Kommissionen kommer inom kort att lägga fram nya förslag. Vi ska se till att den här skuldkrisen inte kan hända igen, sade Barroso.

Vid EU-toppmötet i december kommer man också att börja diskutera förändringar av EU:s grundlag för att kunna öka styrningen av euroländernas finanspolitik.