Regeringen vill nu lägga locket på i FRA-debatten efter opinionsfiaskot när riksdagsbeslutet togs. Kommunikationsstrategerna har fått bakläxa och nu ska lagen paketeras om för att nylanseras till hösten. Det är inte första gången som debatten om övervakningssamhället kontra den personliga integriteten blossar upp i medierna dagarna före ett riksdagsbeslut. Som när beslut togs om personuppgiftslagen, pul, om lagen om preventiv avlyssning med mera. Men FRA-upproret tog ändå politikerna på sängen.
Kristdemokraternas Göran Hägglund vittnar om hur regeringen trodde sig ha läget under kontroll efter behandlingen och mediedebatten 2007. Ingen ny motrörelse hade synts till, skiljelinjen mellan partierna handlade om beslut nu eller ytterligare en utredning först. Det enda som återstod var det sista formella dunkandet i riksdagen sista dagen före semestern.
Då bröt opinionsstormen loss, både i de traditionella medierna och i politikernas mejlkorgar.
Politikerna togs på sängen och misslyckades helt att möta kritikstormen. Trots rader av välbetalda politiska rådgivare och kommunikationsexperter klarade de inte ens av att förklara för medierna och väljarna varför FRA finns, hur FRA:s signalspaning ska fungera, vilka hot som finns mot Sverige. De väljare som följde timmar av riksdagsdebatt i SVT24 fick heller inga svar - försvarsutskottets ledamöter som borde ha ägnat mycket tid åt att granska den nya lagen kunde inte ge några begripliga svar på frågorna.
Å andra sidan kan väljare som följer medierna förundras över hur vårens debatt dominerats av krav på ett starkare försvar för att möta de ökande hoten mot Sverige, för att sedan följas av en debatt där det dominerande argumentet är att det inte finns något hot som kan motivera att FRA får börja signalspana på nätet.
Nu vill statsminister Fredrik Reinfeldt och andra ledande politiker att den här debatten ska sjunka undan. De behöver tid för att analysera vad som gått snett och en ny plan för hur de ska kunna återta det politiska initiativet.
Ingen ska dock räkna med att slutresultatet blir att FRA-lagen dras tillbaka. Efter terrorattackerna i USA 2001 och bombdåden i Madrid 2004 har regeringarna i både EU och Nato gjort långtgående åtaganden. Sverige är därför inte ensamt om att bygga ut övervakningssamhället.
Försvarsminister Sten Tolgfors kastade fram en rad nya förslag för att öka den demokratiska översynen av FRA för att få igenom beslutet i riksdagen. Men de avfärdades direkt i opinionsstormen.
Det kommer därför att krävas en hel del nytt omslagspapper och vackra band när FRA-lagen nu ska förses med en ny argumenthandledning om man ska undvika ett nytt opinionshaveri när den ska presenteras för allmänheten och riksdagen på nytt i höst.