Utanförskap var temat för det jultal som Fredrik Reinfeldt höll i Kulturhuset i Stockholm på onsdagen.

Valet vanns på att de borgerliga ringat in de relevanta samhällsproblemen, menade han. Men verkligheten är mer komplex än att kunna fångas in i ord som "det går bra för Sverige" eller "det går dåligt för Sverige", enligt Fredrik Reinfeldt.

Han berättade om sina fyra resor på sistone - till Ronna i Södertälje, Degerfors, Kiruna och Landskrona. Överallt fann han en frustande framtidstro - bland ungdomarna i Ronnaskolan, på stålverket, i fotbollsklasserna och bland de kvinnliga företagarna i Degerfors, hos LKAB i Kiruna och i ett Landskrona där varvsindustrin lever.

Men sida vid sida med optimismen fann han också en känsla av brist på makt, av att inte vara sedd och av utanförskap.

I Ronna finns exempelvis människor som efter trettio år i Sverige inte har en enda svensk vän. Degerfors är avfolkningsbygd, i Kiruna känner många stor distans till beslutsfattarna i Stockholm. Och i Landskrona är vi- och domkänslan stark, vilket grundlade Sverigedemokraternas stora framgångar där.

Fredrik Reinfeldts budskap var att han vill vara ödmjuk och lyssna och fortsätta se problemen - trots att han nu sitter vid makten.

- Vi har ett ansvar att också se dem som även i en god tid upplever att de dörrar som står öppna inte är öppna för mig, sade han.

I början av året ska han tillsätta en grupp rådgivare för att få hjälp med detta. Riktigt vilka slags personer som ska ingå eller vilket mandat de får hade han inte svar på ännu.

- Det ska vara människor som vet att alla inte har det bra i Sverige. Som ser och förstår utanförskapet och kan föra fram lösningar till hur vi ska bryta det, sade han.

- Jag har lärt mig av ödmjukhet att inte ens den mest positiva politiken fungerar för alla - kanske för nio av tio. Men vem är den tionde och hur kan den personen fångas upp? Jag kan behöva komplettera mina bilder och mitt kunnande, sade Fredrik Reinfeldt vars ambition är att återkomma med förslag under hela mandatperioden.