Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Utredning vill införa åldersgräns för högskoleprovet

Foto: TT

Högskoleprovet ska få en åldergräns på 19 år. Det föreslår en statlig utredning som också vill införa ett särskilt behörighetsprov till högskolan för sökande som inte har svensk gymnasieexamen. Utredningen vill dessutom avskaffa meritpoäng på gymnasiet.

Förslagen presenteras på onsdagen av utredningen som tas emot av ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S).

Den yngsta personen som gjorde högskoleprovet senast var bara elva år gammal. Många gymnasieelever gör också provet parallellt med sina studier. Vissa som fått en svag start på sina betyg under ettan och tvåan på gymnasiet satsar i stället på högskoleprovet som en alternativ väg för att komma in på högre studier.

TV: Så får du 2.0 på högskoleprovet

Detta vill utredningen stoppa från och med 2022 genom att införa en åldersgräns för högskoleprovet. Först det år man fyller 19 år, alltså oftast tredje året på gymnasiet, ska man tillåtas att skriva högskoleprovet.

– En åldersgräns är en viktig signal till de som går på gymnasiet är att det är viktigt och plugga och kämpa på gymnasiet. Alla ska ändå kunna göra provet i trean på gymnasiet, säger utredaren Jörgen Tholin till DN.

Moderata ungdomsförbundet är kritiskt.

– En väg in på högskolan stryps nu och friheten minskar. Jag tror att många ungdomar håller med om att man vill träna några gånger innan det väl gäller, säger Muf:s ordförande Benjamin Dousa.

Utredningen vill också att giltighetstiden för ett högskoleprovsresultat kortas från fem till tre år. I dag kan en person skriva högskoleprovet obegränsat antal gånger. Men utredningen vill sätta en gräns så att en person som mest kan göra högskoleprovet tre gånger under tre år.

Högskoleprovet ska också få minskad betydelse vid intagningen. Utredningen vill mer än halvera gränsen som tas in från högskoleprovet från en tredjedel till 15 procent.

– Lärosätena kan fortfarande bestämma om de vill ta in en tredjedel, men de ska ha möjlighet att minska andelen, anser Jörgen Tholin.

Utredningen föreslår också att meritpoängen på gymnasieskolan avskaffas. Det skulle innebära att maxbetyget 22,5 försvinner och i stället blir som tidigare 20,0 från och med intagningen till högskolan 2022.

– Det finns ett antal negativa sidor med meritpoängssystemet. När det gäller moderna språk måste du veta vad du vill läsa på högskolan när du går i årskurs fem. Det går på tvärs med allt tal om en breddad rekrytering, säger Jörgen Tholin.

Testa dig själv: Hur bra är du på svenska ord?

Utredningen vill också införa ett nytt behörighetsprov till högskolan för personer som inte genomgått gymnasiet. Provet föreslås på prov införas redan i höst för personer som fyllt 24 år.

– Ett nationellt prov gör det tydligt för att var gränsen ligger för att läsa högskolestudier. Det är särskilt viktigt för personer med utländsk bakgrund, inte minst för hur mycket svenska man behöver kunna, säger Jörgen Tholin.

Utredningen vill att systemet med så kallade områdesbehörigheter avskaffas "eftersom det har visat sig att systemet inte fungerar" och att betyget E, som innebär godkänt, också ska räcka som högskolebehörighet.

– Högskolorna själva ska få ett större inflytande för vilka särskilda kunskaper som krävs för deras utbildningar, säger Jörgen Tholin.

Intervjuer, som ofta används på universitet och högskolor i andra länder, vill utredningen ska kunna användas för att välja ut studenter.

– Det kan leda till att vi får mer studiemotiverade studenter som också genomför utbildningarna, tror Jörgen Tholin.

Fakta. Utredningens förslag

Utredningen har gjort en översyn av intagningen till högskolan och vill göra en rad förändringar:

  • En åldersgräns på 19 år ska införas på högskoleprovet. Personer som är yngre när de går sista året på gymnasiet ska dock kunna få dispens.
  • Giltighetstiden för ett högskoleprovsresultat kortas från fem till tre år. I dag kan en person skriva högskoleprovet obegränsat antal gånger. Utredningen vill sätta en gräns på tre gånger under tre år.
  • Gränsen för hur många som ska tas in på högskoleprovet sänks från 33 till 15 procent.
    Meritpoängsystemet på gymnasiet avskaffas. Maxbetyget sänks därmed från 22,5 till 20.0 poäng.
  • Ett särskilt behörighetsprov införs med en åldersgräns på 24 år på försök från och med hösten 2017.
  • Intervjuer ska i större utsträckning kunna användas av högskolor och universitet för att ta in studenter.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.