Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Valet börjar allt mer likna tv-serien Seinfeld

Jerry Seinfeld skapade en tv-serie om ingenting. Nu försöker Moderaterna och Socialdemokraterna skapa en valrörelse om ingenting. Hittills är den ingen succé. I stället gynnas tydliga utmanare som SD, MP, V – och kanske Fi.

Riksdagsvalet 2014 riskerar att gå till historien som Seinfeldvalet. En valrörelse med ledande karaktärer som kan snacka klatschigt om lite, hantera vardagens utmaningar och forma kompislaget.

Tv-serien var rolig alla nio säsongerna. Men frågan är om väljarna kommer att finna nöje i diskussionerna om vem som är bäst på att regera, sköta rikets finanser och bilda regeringsunderlag. De flesta som har hört finansminister Anders Borg (M) och hans utmanare Magdalena Andersson (S) gnabbas om överskottsmålet i de offentliga finanserna säger nog nej.

Statsminister Fredrik Reinfeldt (M) har valt att styra sitt parti och sin allians nära Socialdemokraterna. Han kallar Stefan Löfven för skattesänkare, och man förstår att det numera är ett skymford i den moderata parlören. Reinfeldt och Borg prisar ett mål som de flesta tunga ekonomerna vill avskaffa, om en procents överskott i offentliga finanser, som det avgörande för framtiden.

Resultatet så här långt är det sämsta stödet i en DN/Ipsosmätning sedan regeringen Reinfeldt tillträdde 2006. Kristdemokraterna lever på en nivå under fyraprocentspärren, Centern lever omkring den.

Regeringens vårbudget med dess U-sväng i skattepolitiken har inte vänt opinionen, inte heller regeringens kopiering av Socialdemokraternas skolförslag.

Stefan Löfven har på liknande sätt som Reinfeldt ansat bort och format om det som sticker ut hos S. Ingen ökad beskattning på villorna, inga inkomstskattehöjningar, ingen förmögenhetsskatt. De konkreta förslagen för att skapa nya jobb är få. Socialdemokraterna väljer att säga så lite som möjligt. Väljarna ska få läsa in sina önskningar i politiken.

Det har inte gått så himla bra det heller, med tanke på det öppna målet som alliansen lämnat. Trots den rödgröna oppositionens stora övertag ligger S bara 2,4 procentenheter över det katastrofala valresultatet från 2010. Nu har S 33,1 procent, valresultatet var 30,7 procent. Ändå leder de rödgröna stort.

Medan mittenpolitikerna Löfven och Reinfeldt försöker hitta något att gräla om växer V, MP och SD. Partier som förvisso aldrig har regerat men som heller inte har som ambition att hylla status quo. De vill i stället förändra landet på sina olika sätt.

Frågan är om också Fi, Feministiskt initiativ, kan hitta ett utrymme genom en idé om förändring. Partiet har växt i opinionen, även om det är långt kvar till spärren. Fi:s bästa chans är troligen, trots att det är kort tid kvar, EU-valet den 25 maj.

En plats där kan i sin tur ge en chans att synas och höras i riksdagsvalet i höst.

Fi gynnas av en politisk debatt om jämställdhet.

Moderaterna försöker nu locka tillbaka kvinnliga storstadsväljare från Miljöpartiet, genom att släppa fram moderata ministrar med idéer om en ökad kvotering av föräldraförsäkringen. Partilinjen säger nej, men det hindrar inte. Folkpartiet och Vänsterpartiet driver frågan om kvotering hårt. LO kräver sedan i går kvotering av bolagsstyrelser. Det kan skapa en debatt om en värld som är större än Seinfelds kvarter på västra Manhattan.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.