Politik

Väljarna: Bara skolan viktigare än integrationen

KD-ledaren Göran Hägglund.
KD-ledaren Göran Hägglund. Foto: Jonas Lindkvist

Frågan om invandring och integration ökar kraftigt i betydelse bland de svenska väljarna och rankas nu som den näst viktigaste samhällsfrågan efter skola och utbildning, visar en ny mätning från DN/ Ipsos. Samtidigt får Kristdemokraterna ett uppsving efter sina utspel i flyktingfrågan.

Ända sedan valet har invandrings- och integrationspolitiken fått allt större utrymme på den politiska agendan.

En förklaring är Sverigedemokraternas framgångar som fått övriga partier att ompröva sin egen politik. En annan är att flyktingströmmarna från krigs­zonerna i Irak och Syrien fortsätter att öka och ställer det svenska mottagningssystemet inför nya prövningar.

Att frågan engagerar medborgarna bekräftas av en ny undersökning från DN/Ipsos.

Enligt undersökningen är integration och invandring nu den näst viktigaste samhällsfrågan bland väljarna. Var femte väljare, 20 procent, svarar spontant att just detta område är den viktigaste samhällsfrågan i dag. Det är en ökning med sju procentenheter sedan mätningen i augusti.

– Det hänger ihop med att frågan fått så stort utrymme i samhälls­debatten under senare tid. Samtidigt är det en fortsättning på en ökning som vi såg under hela valåret. Vi har sett den här utvecklingen i andra europeiska länder men det är en helt ny situation i Sverige, säger David Ahlin, opinionschef på Ipsos.

Bara skola och utbildning anses vara en viktigare samhällsfråga bland väljarna – 27 procent rankar den frågan högst. Samtidigt har frågor som jobb och ekonomi eller vård och omsorg tappat rejält i betydelse bland väljarna jämfört med i augusti och hamnar bakom invandring och integration.

Ipsos har också fått införa en ny kategori i sina mätningar: ”Oro för främlingsfientlighet” eftersom två procent av väljarna nämner detta som den viktigaste samhällsfrågan.

– Vi får många spontana svar om att människor känner oro för främlingsfientlighet och rasism. Förmodligen är det en avspegling av att det varit mycket uppmärksamhet kring antisemitism, moskébränder och stora demonstrationer mot rasism, säger David Ahlin.

Det är inte bara bland väljarna som intresset för invandrings­frågan ökar. Samtliga borgerliga partier är just nu inne i en omprövningsfas när det gäller den egna migrations- och integrationspolitiken.

För några veckor sedan kom Kristdemokraterna med ett utspel om bland annat hårdare krav för permanenta uppehållstillstånd och på onsdagen kom Folkpartiet med ett liknande förslag. I helgen ska Centern presentera ny politik inom samma område och Moderaterna har nyligen tillsatt en arbetsgrupp som ska mejsla fram förslag till höstens partistämma.

Enligt Ipsos verkar det som att KD:s utspel gjort avtryck bland väljarna. Andelen som anser att KD har bäst flykting- och invandringspolitik har ökat från 3 procent i augusti till 7 procent i januari. Ökningen är statistiskt säkerställd.

Samtidigt har FP tappat i samma fråga – från 9 till 4 procent, även det statistiskt säkerställt.

– Eftersom KD gjort utspel och synts mycket i debatten är det rimligt att tro att det avspeglar sig i mätningen, säger David Ahlin.

Det återstår att se om de övriga borgerliga partierna får se samma effekt när de lagt fram sina förslag. Folkpartiet har tidigare profilerat sig som anhängare av hårdare språkkrav för medborgarskap och nu ansluter sig FP även till KD:s linje om hårdare krav för permanenta uppehållstillstånd. Det är en omsvängning jämfört med vad FP drev i regeringsställning.

– Jag tror fortfarande att renodlade permanenta uppehållstillstånd är bättre än renodlade tillfälliga uppehållstillstånd. Men vårt förslag är en kombination där tillfälliga uppehållstillstånd omvandlas till permanenta när den enskilde har ett jobb. Det tror jag är en mäktig drivkraft för att skaffa sig ett jobb och en modell som vi tror är värd att pröva, säger FP-ledaren Jan Björklund.

Frågan om uppehållstillstånden kan leda till en konflikt mellan de borgerliga allianspartierna. Medan FP och KD är inne på en liknande linje är C mer tveksamma till att göra förändringar.

Orsaken är att partiet anser att permanenta uppehållstillstånd skapar drivkrafter att etablera sig i samhället eftersom man vet att man får stanna i landet.

Enligt Olof Åslund, professor vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, går det inte att säga något säkert om effekterna av de borgerliga förslagen. Däremot ser han att kraven på försörjning kan skapa nya problem. Han pekar på rapporteringen om hur reglerna för arbetskraftsinvandring har missbrukats.

– Man kan se en risk för att en person som kommit från en plats där det är oroligt och har kvar sina anhöriga där skulle vara beredd att göra vad som helst, inklusive att betala en arbetsgivare för att bli skenanställd. De här människorna är väldigt utsatta och har en väldigt svag förhandlingsposition visavi arbetsgivarna, säger Olof Åslund.

FP-ledaren Jan Björklund håller med om att det kan bli sådana effekter.

– Men det finns risker med alla förslag. När vi har vägt för- och nackdelarna mot varandra har vi ändå kommit fram till att det här är värt att pröva, säger han.

Frågor & svar. Så många söker

Frågor & svar. Så många söker asyl i Sverige

1. Hur många söker sig till Sverige?

Förra året uppgick antalet asylsökande till drygt 81 000. Det är i nivå med flyktingströmmen på 1990-talet när kriget i forna Jugoslavien pågick.

Enligt Migrationsverkets prognoser kan antalet stiga upp till 105 000 under 2015.

Av EU-länderna är det bara Tyskland som tar emot fler än Sverige.

För tio år sedan låg det årliga antalet asylsökande runt 20 000 personer.

2. Varför är så många på flykt?

Den främsta orsaken är våldsamheterna i Mellanöstern. I Syrien rasar ett blodigt inbördeskrig. Den konflikten har nu spillt över till Irak genom den militanta organisationen Islamiska statens härjningar.

3. Vilka kommer hit?

Den största gruppen asyl­sökande under 2014 var syrierna (nästan 31 000 personer). Näst flest var eritreanerna med drygt 11 000. Därefter följde i nämnd ordning statslösa personer, somalier, afghaner och irakier.

4.Hur många får stanna?

Under 2014 fick knappt 49 000 personer uppehållstillstånd i Sverige av asylrelaterade skäl. Den största gruppen är asylsökande som tagit sig själva till Sverige. Näst största gruppen är de med anhöriganknytning och dessutom finns en mindre grupp kvotflyktingar som FN har förmedlat.

5. Vilka får permanent uppehållstillstånd?

Migrationsverket har beslutat att ge alla från Syrien permanent uppehållstillstånd eftersom man bedömer att läget i landet inte kommer att stabiliseras under överskådlig tid. Nästan alla andra som anses ha skyddsskäl får också permanenta tillstånd (99 procent 2014). Väger man in alla kategorier sökande är det 46 procent som får permanenta tillstånd. De som får tillfälliga tillstånd i dag är vissa med anhörig­anknytning, arbetskraftsinvandrare, med flera. Hur avvägningen ska ske styrs inte av internationella konventioner utan kan ändras genom svensk lagstiftning.

6. Hur går det med integrationen av dem som kommer hit?

Arbetslösheten är betydligt högre bland utrikes födda (11,9 procent) än i hela befolkningen (7,8). För en flykting tar det oftast åtskilliga år att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.

Källa: Migrationsverket, Eurostat, UNHCR