Politik

Väljarna skeptiska till EU-samarbetet

Inför Europaparlamentsvalet i maj är svenskarna tveksamma till EU-samarbetet, visar en ny DN/Ipsos-mätning. Bara var femte väljare ser positivt på utvecklingen i EU. ”Det finns en utbredd pessimism”, säger David Ahlin, opinionschef på Ipsos.

Med drygt två månader kvar till Europaparlamentsvalet den 25 maj är svenskarnas entusiasm för EU klart begränsad, visar DN/Ipsos första väljarundersökning inför valet.

Endast 18 procent av väljarna tycker att utvecklingen inom EU går åt rätt håll. Samtidigt är andelen som anser att utvecklingen går i fel riktning dubbelt så stor, 38 procent.

Även när det gäller konkreta sakfrågor är många tveksamma till nyttan med EU-samarbetet. Nästan fyra av tio väljare tror att regeringens förmåga att fatta beslut som är bra för Sverige påverkas negativt av EU. Även när det gäller jordbrukspolitiken, skatterna och rovdjursfrågan anses EU ha ett negativt inflytande på Sverige.

– Det finns en tveksamhet inför nyttan med EU-medlemskapet. Resultaten visar att det finns en utbredd skepsis bland väljarna och att stora väljargrupper tror att Sveriges EU-medlemskap påverkar Sverige negativt på en rad områden, säger David Ahlin.

Genomgående är alliansväljare mer positiva till EU än de som sympatiserar med något av de rödgröna partierna. Men även bland borgerliga sympatisörer är skepsisen stor, 29 procent menar att utvecklingen i EU går åt fel håll medan 26 procent tycker att EU utvecklas i positiv riktning.

Mest negativa till EU är som väntat Sverigedemokraternas och Vänster­partiets väljare.

Politikerna är givetvis medvetna om väljarnas skeptiska inställning och inför valet har flera partier sjösatt kampanjer med en EU-kritisk inriktning. Centerpartiet går elva år efter folkomröstningen till val på ”nej till euron” och Kristdemokraterna menar att det är viktigt att begränsa EU:s makt.

– Det känns som att ”för eller emot”-perspektivet är tillbaka, ett slags misstro mot EU:s inflytande dominerar EU-debatten. Den EU-kritiska hållningen märks nu hos fler än traditionellt EU-kritiska partier som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, säger David Ahlin.

Men det är långtifrån säkert att dagens EU-kritiska agenda kommer att ligga fast när valet närmar sig i maj. Rysslands invasion av Krimhalvön kan påverka förutsättningarna för EU-valet.

– Frågan är om Ukrainakrisen kan forma EU-valet till något annat än ett missnöjesval. Rysslands agerande mot Ukraina sätter fokus på EU som ett fredsprojekt och påminner väljare och partier om försvars- och säkerhetsdimensionen av EU som man inte har pratat om så mycket på senare tid.

– Möjligen kan Ukraina leda till ett ökat fokus på EU:s utmaningar, säger David Ahlin.

Det finns också sakfrågor där gruppen som tycker att EU:s inflytande är bra är större än de som anser att EU har negativ inverkan. Miljö, jobb och Sveriges ekonomi är områden där svenskarnas bild är mer positiv.

– Partiernas stora utmaning blir att hitta frågor som engagerar fler än de politiskt intresserade väljarna. Frågan är om de kommer att tävla i att kritisera EU:s makt eller om andra frågor, exempelvis miljön, kan komma fram, säger David Ahlin.

Enligt mätningen är väldigt många osäkra eller har inte någon åsikt om utvecklingen i EU.

– Det visar att många inte har någon uppfattning om hur EU-medlemskapet påverkar Sverige. Det ger en förklaring till varför det är svårt att få ett högre valdeltagande i EU-valet, säger David Ahlin.

Fotnot: DN har inte särredovisat Sverigedemokraterna eftersom de inte ingår i något av de traditionella blocken, och på grund av att antalet tillfrågade Sverigedemokrater i undersökningen är för få.