Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Varför röstar vi 9 september?

DN reder ut varför Sverige går till val just den 9 september.

Va, ska vi gå till val redan den 9 september?

Det beror på att politikerna vill ha mer tid för budgetarbetet.

Förr gick svenska folket till val den tredje söndagen i september. Den regeln infördes för valet till riksdagens andra kammare redan 1919. Väderleken spelade in: Så sent i september borde skörden vara bärgad.

1942 blev tredje söndagen i september valdag även för valen till kommunerna och landstingen. Valen ägde dock inte rum samma år som valen till riksdagen.

1968 beslutade riksdagen att införa en gemensam valdag för riksdag, landsting och kommuner.

1994 ändrades reglerna för budgetprocessen, och budgetåret lades om för att följa kalenderåret. Samtidigt förlängdes mandatperioderna från tre till fyra år.

Ett problem med de nya reglerna var att en nytillträdd regering fick väldigt kort om tid för att föreslå ändringar i statsbudgeten.

Efter valet 2010 klubbades en rad grundlagsändringar. En av dem var att tidigarelägga valdagen från tredje till andra söndagen i september.

De nya reglerna började gälla inför valet 2014 men då inföll andra söndagen i september så sent som den 14 september. 2018 märks nyordningen mycket mer. Politikerna får sju extra dagar.

Så har politiska kriser slagit
  • Sverige. Regeringskriserna avlöser varandra sedan S och MP tog över regeringsmakten från den borgerliga alliansen efter valet i september 2014.
  • Island. Landet drabbades av politiskt kaos när den dåvarande statsministern Sigmundur Davíd Gunnlaugsson drogs in i den så kallade Panama-skandalen våren 2016. Gunnlaugsson hade ägnat sig åt avancerad skatteplanering och fick avgå. Sedan tog det två och en halv månad att bilda regering.
  • Finland. Regeringskrisen slog till i juni i år, när regeringspartiet Sannfinländarna valde en invandringsfientlig partiledare. Sannfinländarna sprack, och en utbrytargrupp behöll ministerposterna i regeringen.
  • Danmark. Fick en svag regering efter valet 2015. Regeringskrisen hösten 2016 ledde till att regeringen ombildades. Nu styr en borgerlig trepartiregering i minoritet.
  • Norge. Höyre tog in Fremskrittspartiet i regeringen 2013. De borgerliga mittenpartierna hotade hoppa av som stödpartier förra hösten.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.