Henrik Brors krönikor & analyser

Det är drygt tre år sedan den uppslitande Vaxholmskonflikten, där Byggnads med sin blockad stoppade ett lettiskt företag vid ett skolbygge. Konflikten skapade djupa klyftor mellan partier, mellan fack och arbetsgivarorganisationer, och ledde till en omfattande debatt i medierna.

Men det känns som en avlägsen tid i dag. Stridstrummorna har lagts åt sidan.

Den moderate arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin har entydigt framträtt som regeringens talesman när han ställt upp till försvar för den svenska kollektivavtalsmodellen och sagt nej till krav på att urholka arbetsrätten.

LO, PTK och Svenskt Näringsliv har lyssnat till regeringens signaler och inlett diskussioner om att försöka få i gång förhandlingar om ett nytt huvudavtal, efter det anrika Saltsjöbadsavtalet från 1938.

Det relativa lugnet kan vara över på tisdag då utslaget kommer från domstolen i Luxemburg.
Stämningen började laddas upp redan förra veckan, då EU:s domstol tog ställning till en snarlik konflikt i Finland. LO och Svenskt Näringsliv kom snabbt med kommentarer som visade att de gamla motsättningarna finns kvar.

Den finska konflikten handlade principiellt om strejkrätten kontra företagens fria etableringsrätt. I praktiken gällde den sjöfartsfackens internationella strejkhot mot Viking Lines planer att flagga ut färjan "Rosella" från Finland till Estland för att sänka lönekostnaderna.

EU-domen tolkas som en framgång av facken för att den slår fast att strejkrätten är en grundläggande rättighet inom EU. Men arbetsgivarsidan kan tolka domen som ett besked att företagens etableringsfrihet går före strejkrätten. Och arbetsrättsprofessorn Niklas Bruuns tolkning i LO-tidningen är att en "proportionalitetsprincip" nu förs in i svensk arbetsrätt via EU-rätten, som innebär att det ska bedömas om fackliga stridsåtgärder är mer omfattande än nödvändigt.

Ett liknande scenario kan väntas efter EU-utslaget om Vaxholmskonflikten. Det visade sig redan när EU-domstolens generaladvokat kom med sitt förslag till dom i somras.

Den konflikten handlar principiellt om strejkrätten kontra den fria rörligheten för tjänster inom EU. Utifrån domstolens utslag i förra veckan kan LO och arbetsmarknadsminister Littorin räkna med att svenska modellen med kollektivavtal får godkänt. Men i likhet med domen i Viking Line-konflikten kan de också förvänta sig nya krav på att stridsåtgärder ska vara proportionella.

Däremot är det svårare att bedöma vad EU:s domstol kommer till för slutsats i den centrala frågan om det lettiska byggbolaget blev diskriminerat eller inte av Byggnads. Generaladvokaten räknar upp en rad extraavgifter som Byggnads krävde att bolaget skulle betala trots att de inte var giltiga för de lettiska arbetarna.

Men oavsett utslaget från domstolen i Luxemburg kommer det att bli upp till svenska Arbetsdomstolen att fälla den slutgiltiga domen. Därför kommer veckans besked från EU troligen att följas av flera månader av ovisshet och Vaxholmsdebatt i repris.

Centerpartiet och flera andra borgerliga politiker har tidigare krävt lagändringar efter Vaxholmskonflikten, och kan nu lockas att profilera sig mot regeringslinjen. På samma sätt kan en ny Vaxholmsdebatt sabotera försöken från ledningarna för LO och Svenskt Näringsliv att dämpa tonläget för att få i gång förhandlingarna om ett nytt huvudavtal.

Men man ska inte sluta tro på under. Det kan ju komma ett utslag från EU-domstolen som klart och tydligt slår fast hur EU:s lagar och svenska regler ska tolkas, och att det beskedet blir ett inspel som banar väg för ett nytt Saltsjöbadsavtal.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut