”Det finns inget att göra i den här trista förorten, det finns ingenting här för oss.”
Mer än 30 år efter Ebba Gröns beskrivning av livet i Rågsved förknippas söderförorten fortfarande med Joakim Thåströms punkband.
– Min man är uppvuxen här. Tiden med Ebba Grön präglar rätt mycket självbilden för folk som bor här.
Veronica Palm kliver på tåget på Rågsveds t-baneperrong. Själv bor hon i villa i Högdalen, någon kilometer från de betonggrå husen.
När hon efter några påstötningar ställer upp på en DN-intervju vill hon att den ska göras i tunnelbanevagnen mellan två besök på öppna förskolor i Rågsved och Blackeberg.
Under resan från söder till norr i det Stockholms stad där hon är S-ordförande berättar trebarnsmamman om sina möten med föräldrar.
– Det finns inget som gör mig så arg som när de där barnfattigdomssiffrorna kommer upp. Det är helt oanständigt för ett land som Sverige.
Men hon medger att utvecklingen med ökade klyftor pågick även under Socialdemokraternas maktinnehav.
– Jag tror inte att vi kan svära oss fria.
Hon betonar betydelsen av skolan och vikten av högre utbildning.
– Om man inte har någon förälder eller någon man känner som har en högre utbildning finns det ingen logik i att jag ska skaffa mig en högre utbildning. Då blir det helt logiskt att inte ha jobb. Det är den värsta fattigdomen.
Men själv har du, precis som Mona Sahlin, inte läst vidare efter gymnasiet. Ångrar du det?
– Nej, jag tror inte att jag gör det. Jag var fruktansvärt skoltrött i åttan och nian, så jag valde bort språk. Det kan jag ångra. Engelska har jag lärt mig själv efteråt.
Efter drygt åtta år som riksdagsledamot nämns hon redan som en av kandidaterna till partiledarjobbet.
Hur känns det?
– Ibland är det jobbigt, att inte själv få beskriva sig själv. Smickrande kanske är fel ord, men att bli uppskattad för det arbete man gör, det känns bra.
Hon håller inte med om beskrivningen att hon står till vänster i partiet.
– Jag är en socialdemokrat som värderar jämlikhet och frihet högt med ett storstadsperspektiv.
På en punkt ställer hon sig till höger om den andra kvinnan som nämns i partiledardiskussionen, Uppsalaprofessorn Lena Sommestad, som vill förbjuda bolagsformen för att förhindra friskolor från att plocka ur vinst.
– Jag är inte beredd att säga att förbud är en lösning. I Norge tillåter man bolagsformen, fast man reglerar vinsten. Vi måste titta mer på detta.
Men hon markerar tydligt åsikter till vänster om Mona Sahlins avskedstal, där hon kritiserade mycket av den politik som ledde fram till det rekorddåliga S-valet:
Det rödgrönas fastighetsskatteförslag var bra.
– Det var ett förslag som med kirurgisk precision var fördelningspolitiskt träffsäkert. Fast jag tror inte vi kommer tillbaka med samma förslag igen.
Förmögenhetsskatten ska åter-införas.
– Jag tror att det behöver utredas vidare, liksom hela skattesystemet.
Rutavdraget behövs inte.
– Det är slöseri med pengar.
Det är fel med en bortre parantes i a-kassan.
– Däremot behöver vi ett höjt tak.
Veronica Palm tycker att det är fel att betala av statsskulden. I stället behövs investeringar i järnväg och annan infrastruktur.
– Lösningen för ett land som Sverige är inte att amortera ner statskulden till noll. Man kan inte bromsa sig ur krisen