- Vi är inte längre bara ester, nu är vi européer också. Grattis.
Vid midnatt bryter jublet ut på en innergård i Gamla stan i Estlands huvudstad Tallinn. En barnkör kommer in med gula och vita ballonger och premiärministern avlöses av ytterligare ett par talare. Mot den bitande nattkylan serveras te ur stora termosar.
Sju minuter över tolv försöker Aive Kalev huttrande sammanfatta sina känslor som nybliven EU-medborgare.
- Det är ett viktigt steg vi har tagit och nästa generationer kommer att tacka oss för att vi gjorde det. Nu tänker jag mest praktiskt och vet att jag snart får betala dubbelt så mycket för ett kilo bananer, säger Aive Kalev och hennes väninna nickar instämmande.
- Samtidigt är det svårt att förstå att det har gått så fort. För tio år sedan trodde ingen i Estland att vi skulle vara med i EU i dag.
På Rådhusplatsen några kvarter bort är stämningen livad en halvtimme in på det nya dygnet. 17-årige Tönis Antalainen tycker att världen har öppnat sig. Han drömmer om att läsa vidare på något universitet i Tyskland om några år. Han vill bli läkare. Eller möjligen veterinär.
- Jag inser att jag har möjligheter som mina föräldrar inte var i närheten av. De växte upp i en diktatur. Det känns bra att vara ute och fira EU i kväll, säger Tönis Antalainen. Men han är lite missnöjd över att det inte blev några fyrverkerier.
Katrin-Ines Lepaste dricker öl med några vänner på en bar. Hon jobbar i hamnen och hoppas att EU-medlemskapet ska innebära att Estland blir mer känt i Europa och därmed lockar till sig fler turister.
- Finländarna hittar redan hit och i viss mån svenskarna. Men Estland har kapacitet att ta emot många fler nationaliteter, säger Katrin-Ines Lepaste. Även oroar sig för prisökningar.
De senaste veckorna har folk hamstrat socker och salt som galna för att de tror att priserna kommer att stiga. Sockret ska gå upp från 6 kronor kilot till 20, säger hon.
Önnela Lokk och Kadri Ramdmaa är ute med sina söner Kristofer och Hugo i barnvagnar. De är nöjda med tillhöra EU.
- Fast det känns inte så märkvärdigt just i dag. Man har redan hunnit vänja sig vid tanken, säger Önnela Lokk. Hon var 15 år när Estland blev fritt från det sönderfallande Sovjetunionen.
- Det går inte att jämföra Sovjetunionen med den Europeiska unionen. Den här gången får Estland behålla sin frihet. Vi går med i en union där vi får nya möjligheter i stället för begränsningar, säger hon.
Både Önnela Lokk och Kadri Ramdmaa kan tänka sig att söka jobb utomlands i framtiden.
- Vi lever gott här, men det är bra att möjligheten finns att fritt röra sig över gränserna, säger de.
Det officiella firande i huvudstaden tjuvstartade på fredagen. På eftermiddagen var tre EU-flaggor hissade bredvid den blå-svart-vita estniska fanan vid teater- och kulturhuset Vanalinnastuudio. Där inne höll premiärminister Juhan Parts kalas för alla som räknas i Estland.
- Det är en historiska dag för vårt land, sade premiärministern när han stod i trappan och skakade hand med uppklädda företagsledare och diplomater. Han log åt en färgglad barnteckning med EU-motiv som en kvinna lämnade över.
Innan de 700 gästerna högg in på buffén sade Juhan Parts i sitt tal att såren efter 1900-talets totalitarism äntligen har läkt. Estland har återvänt till Europa. Han uppmanande esterna att glömma de farhågor som finns med EU-medlemskapet åtminstone för en stund.
- Låt oss fira ordentligt i dag.
Senare på kvällen tillönskade president Arnold Rüütel Estland ett lyckligt liv i den nya unionen i samband med en konsert i Estoniahallen.
Även om fredagskvällen och natten i festens tecken i Tallinn var det inte alla som hade lust att fira. Kadri Valdre tillhör den tredjedel av esterna som röstade nej till EU i folkomröstningen förra hösten.
- Jag tror att Estland kommer att bli ett väldigt litet land i den stora unionen. Ingen kommer att bry sig om vad vi tycker. Det kommer snart att leda till frustration och maktlöshet, spår Kadri Valdre.
- Jag tycker inte heller om att Estland om några år måste införa euron som valuta.
Kadri Valdre, för närvarande arbetslös, ser dock fördelar med att kunna söka jobb i Finland.
- För några år sedan arbetade jag på en hamburgerbar på Åland. Dit kan jag tänka mig att flytta igen.