Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Politik

Principiell principlöshet för framtiden

GÖTEBORG. Även biståndspengar i sjön ger ringar på vattnet, säger en partitjänsteman som förmodligen vill vara anonym.

Det är skämtsamt menat, och det är ungefär så roligt som det blir under de inledande dagarna av S-kongressen i Göteborg.

Stämningen är, naturligtvis, dämpad. Stridsviljan dämpas och kompromissviljan ökar när sammanhållning och gemenskap prioriteras i spåren av vedervärdigheterna i Stockholm. Samtidigt ska demokratins kvarnar mala vidare, det är uppmaningen, och så sker.

Rolig, om än på ett oavsiktligt sätt, är förresten inledningen på de riktlinjer om ”Framtidspartiet” som antas under kongressens första dag:

”Projektet Framtidspartiet inleddes 2012 med målet att långsiktigt utveckla Socialdemokraterna till att vara det parti som har svaren på framtidens utmaningar. Genom att använda det traditionella socialdemokratiska framgångsrecept på ett sätt som är relevant för samhället i dag blickar vi framåt och ser att våra största insatser ännu ligger framför oss.”

Fritt översatt: Vi kände att vi behövde göra något, så vi hittade på ett ord, det hjälpte dock inte, än, men skam den som ger sig.

Apropå ordens makt eller vanmakt är det ingen slump att Socialdemokraterna är så bra på att nå kompromisser. Det mycket breda partiet har utvecklat en svåröverträffad förmåga att hitta formuleringar som alla kan stå bakom, även om de tycker två eller flera oförenliga saker.

Ta migrationspolitiken. På förhand sedd som den stora konfliktfrågan: Ska den nya, hårdare politiken fortsätta, eller ska man – minst – återgå till tidigare års generösa politik? Det borde inte gå att hitta en kompromiss här, men det är inget hinder för Socialdemokraterna.

Enligt beslut är det exempelvis nu Socialdemokraternas ”principiella inställning” är att permanenta uppehållstillstånd och rätt till familjeåterförening är av godo. Detta gör kritikerna glada. Betydelsen i praktiken blir dock noll, eftersom politiken samtidigt inte ”kan” avvika nämnvärt från EU:s politik i övrigt. Ingenting talar som bekant för att detta EU plötsligt skulle få för sig att med acklamation anta Sveriges flyktingpolitik anno 2014.

Mycket praktiskt, ändå. Morgan Johansson och Magdalena Andersson kan nu gå till val på att de skapat ”ordning och reda” efter ”Fredrik Reinfeldts invandringspolitik”. SSU och Socialdemokrater för Tro och Solidaritet kan samtidigt sova gott, i förvissning om att Partiet i själ och hjärta är gott.

Det andra förhandsbråket gällde vinster i välfärden. Partiledningens försök att fokusera på skolan tillbakavisas också av kongressen, som talar om att det ska gälla även vård och omsorg. Men exakt vad är det som ska gälla?

Det som ska stoppas är ”vinstjakten”. Och vad är det? Vad utgör en ”vinstjakt”? Här kan man tänka sig att tolkningarna går isär.

Där en ser alla former av överskott i företag som slug ”vinstjakt” kanske en annan ser att ”vinstjakt” är en särskild form av avart – tänk direktörer som med eld i blicken springer genom skolkorridorer och sliter upp golvplankor och klädhängare för att sälja på svarta byggmarknaden.

Beroende på vad man läser in i texten uppenbarar sig alltså ett mycket brett spektrum av tänkbara politiska åtgärder i frågan. Man behöver inte vara alltför konspiratorisk för att ana att den som en gång formulerade termen ”vinstjakt” hade det i åtanke.

Så kan man, lite grovt, sammanfatta mycket av kongressarbetet. Det gäller att med oerhört kraft och noggrannhet hitta formuleringar som gör att alla kan känna sig som lagom mycket vinnare, men som ändå är så vaga i konturerna att ledningen vid behov kan göra i praktiken vad som helst, beroende på vad man för dagen bedömer ligger i partiets och landets intresse.

Huruvida betraktaren sedan ser det som en elak beskrivning, eller tvärtom som en hyllning till pragmatisk reformism, är en annan historia.

Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.