Satsningen sker i samarbete med brittiska miljöfonden Climate Care. Climate Care är en av ett 40-tal internationella bolag och fonder som sysslar med "carbon offsetting" - koldioxidkompensation. I Sverige är detta ett än så länge tämligen okänt begrepp, men vi kommer snart att få vänja oss vid det.
Så länge som statsmakterna inte förmår stilla människors oro för klimatförändringarna med tillräckligt kraftfulla insatser, finns utrymme för den här typen av frivilliga initiativ.
Vad bolagen gör är att de ger företag och individer en möjlighet att kompensera för de utsläpp av växthusgaser som dessa orsakar när de flyger, åker bil, värmer hus och driver fabriker. Betalningen, som kallas koldioxidkrediter, investeras sedan i olika typer av klimatrelaterade biståndsprojekt som ska väga upp för givarnas utsläpp.
Vad som därmed också tillhandahålls är ett lite godare samvete - en bristvara i dessa klimatlarmens tider. Kanske är det därför koldioxidkrediterna ibland jämförts med medeltidens avlatsbrev. En väsentlig skillnad är att de bevisligen gör nytta också i jordelivet.
Allt fler företag och organisationer inser värdet med att kunna kalla sin verksamhet klimatneutral. Ett färskt exempel är VM i fotboll i Tyskland i somras. Det internationella fotbollsförbundet Fifa lät räkna ut att de miljontals åskådarnas resor till evenemanget orsakade utsläpp av 100.000 ton koldioxid.
Arrangörerna samlade då in 11 miljoner kronor från sina sponsorer för att köpa koldioxidkrediter. Därmed kunde Fifa stolt deklarera att VM-tävlingarna inte lämnat något avtryck i jordatmosfären.
De första offset-bolagen grundades strax efter att FN:s Kyoto-protokoll om insatser mot klimatförändringar antogs i december 1997. Länge levde bolagen en ganska undanskymd tillvaro, men efter det senaste årets klimatlarm har intresset för deras arbete skjutit fart.
Under 2005 såldes koldioxidkrediter för cirka 270 miljoner kronor i världen. Under 2006 hade summan mer än tredubblats och prognoser förutser att de kommer att uppgå till mer än 4 miljarder kronor inom tre år.
Climate Care startades 1998 av den brittiske miljöingenjören Mike Mason. Till skillnad från många av de andra offset-bolagen är Climate Care inte en vinstdrivande affärsrörelse utan kallar sig "non-profit fund".
Under 2005 var intäkterna från koldioxidkrediter runt åtta miljoner kronor. Under 2006 hade de stigit till drygt tolv miljoner.
Cirka 60 procent av intäkterna går direkt till biståndsprojekt som antingen bedrivs i egen regi eller i samarbete med renodlade biståndsorganisationer. Cirka 40 procent av intäkterna går till administration, varav 10 procent är royalties som går vidare till Mike Masons grundarbolag Climate Care Limited som ersättning för oavlönat arbete och investeringar som gjorts i fonden under årens lopp.
Enligt uppgift från Climate Care har dessa royalties dock aldrig lyfts utan återinvesterats i verksamheten.
Climate Care har i dag samarbete med över 200 företag - researrangörer, utbildningsbolag, flygbolag, mediaföretag, men också storbolag som Barclays Bank, British Airways, BP och British Gas. Bland mediaföretagen finns både reseboksförlag som Lonely Planet och Rough Guides, dagstidningar som Guardian och The Times - och nu alltså även Dagens Nyheter.
En vanlig samarbetsform är att Climate Care säljer koldioxidkrediter som täcker de utsläpp som uppstår vid bolagens egna affärsresor och att bolagen i sin tur erbjuder sina kunder att följa deras exempel. Precis som det nu blir med DN Resor - redaktionen kompenserar för alla sina flygresor och startar samtidigt en nättjänst på www.dn.se/kollaresan där läsarna kan gå in och kompensera för utsläpp under sina egna flygresor.
Men samarbetet kan också vara betydligt mer långtgående än så. Climate Cares paradexempel är avtalet med Land Rover. Fristående konsulter fick beräkna vilka utsläpp som uppstår vid produktionen på bolagets brittiska bilfabriker.
För dessa köper man nu koldioxidkrediter och dessutom för utsläppen från bilarnas första 65.000 kilometers drift. Som en följd av avtalet beslutade sig Land Rovers amerikanska ägare Ford för att intensifiera sitt arbete med att utveckla bränslesnålare bilar.
Men vart går då pengarna? För närvarande är Climate Care involverade i ett tiotal projekt i fyra världsdelar. De kan delas in i tre kategorier: Förnyelsebara energikällor, energibesparing och skogsplantering.
I Indien har Climate Care stöttat två lokala miljöorganisationer som vill minska beroendet av fossila bränslen genom att bygga två vindkraftverk och hundratusentals fotdrivna bevattningspumpar. I samma land har man också hjälpt till att på bynivå introducera anläggningar för biogas och biomassa som ersättning för naturgas och vedeldning.
I Honduras, Mexiko och på Madagaskar har energisnåla vedugnar förbättrat både levnadsstandard och hälsa för tusentals familjer, eftersom ugnar spar både på bränsle och leder bort röken.
I Kazakstan och på Marshallöarna har man lyckats minska förbrukningen av kol och dieselolja genom en brett upplagd distribution av tiotusentals lågenergilampor. I Sydafrika har ett liknande lampprojekt just avslutats i staden Ladysmith (mer om detta i ett annat reportage).
Vad gäller skogplantering är det en projekttyp som är på utgång. Detta ligger i linje med de regler som upprättats inom offset-bolagens egen paraplyorganisation Gold Standard och som bara accepterar projekt som bevisligen kan bidra till att minska koldioxidutsläppen. Projekten ska dessutom medföra sociala fördelar för lokalbefolkningen.
Skogsplantering godkänns inte, eftersom det inte finns någon garanti för att en skog är permanent. Efter att ett träd dött frigörs succesivt den koldioxid som absorberats under dess livstid.