Varje människa har en unik arvsmassa. Den finns i varenda cell i kroppen och består av DNA.
DNA är uppbyggt av så kallade baspar. Dessa baspar finns i fyra varianter, som förkortas A, C, G och T. Kombinationen av basparen bestämmer människans arvsanlag.
DNA-tråden i en enda cell skulle bli en och halv meter lång om man kunde dra ut den. Men bara ett par centimeter längs denna sträcka är verkligen så kallade gener, det vill säga avsnitt som utgör själva arvsanlagen.
Kriminalteknikernas DNA-profiler utgår från andra bitar av DNA-molekylen, som inte säger något om människans arvsmassa.
Här och där längs DNA-molekylen finns bitar där kombinationerna upprepar sig, ungefär som en gammaldags vinylskiva kan göra. Det kan till exempel finnas ett avsnitt som säger AAAAAACCTT hundra gånger. Dessa avsnitt kallas för Variable number tandem repeats och skiljer sig mycket mellan olika människor. En person kan ha 44 upprepningar på ett ställe och 106 upprepningar på ett annat.
Kriminalteknikerna brukar titta på tio olika punkter när de gör sina profiler. Då får de fram ett mönster som med mycket stor sannolikhet är unikt för personen i fråga.
Om spår från brottsplatsen, till exempel blod, sperma eller hårrötter visar samma DNA-profil har de fått fram en mycket stark teknisk bevisning.