2007 var ett mörkt år för just förskolorna i Stockholm. Åtta av de tio omfattande bränderna drabbade barnomsorgen. Det totala antalet utryckningar till länets förskolor var 27, enligt Räddningsverkets statistik. Det är den högsta siffran på tio år och det är nästan dubbelt så många som under 2006. Bränderna på skolor minskade däremot något jämfört med föregående år.
Den dyraste branden drabbade förskolan Gläntan i Östberga som brann ned en sen kväll i september. Först nästa höst kommer återuppbyggnaden att vara klar och kostnaden beräknas bli 28,6 miljoner kronor. För tillfället är de 80 barnen uppdelade i två olika lokaler i Östberga.
Bränderna är inte bara en kostnadsfråga. Det är en lång process innan verksamheten kan återgå till det normala. Kommunen eller stadsdelen ska hitta evakueringslokaler som kanske är i behov av att anpassas. Ett beslut om den brandskadade byggnaden ska återställas eller ersättas av en annan ska tas. När beslutet är taget ska det byggas och renoveras.
En skola som fått erfara detta är Slättgårdsskolan i Bredäng. I januari 2007 brann hela gymnastiksalen ner. Tio månader efter branden fick man en provisorisk gympahall i form av ett tält. Först nu har beslut om återuppbyggnad fattats och den beräknas bli klar hösten 2009.
Biträdande rektor, Ia Jeckert, berättar att branden inneburit mycket merarbete för personalen och verksamheten har påverkats. Bland annat fick utegympan hålla på långt in i oktober.
Branden i Slättgårdsskolan var den enda som inte var anlagd, där har brandorsaken inte kunnat fastställas. Att bränderna är anlagda är annars vanligt. Förskolor och skolor är ofta ensligt belägna och blir många gånger en samlingsplats för ungdomar under kvällar och helger.
- De som tänder på kanske inte är medvetna om konsekvenserna. Det kan vara allt från en lek som går fel till rätt djupa sociala problem. Men det är inte bara killar i problemområden som anlägger bränder utan också tjejer med toppbetyg, säger Björn Björkman som arbetar med projektet "Skolan brinner" för Svenska Brandskyddsföreningens räkning.
Det vanligaste är att det brinner på lektionstid och då kan det oftast släckas i tid. När det däremot brinner på nätter, helger och lov är risken större att det slutar riktigt illa. Dålig arbetsmiljö på skolor ökar skadegörelsen och kan resultera i anlagda bränder. Skolor i dåligt skick är därför mer i riskzonen än andra, menar Björn Björkman.
- En brand är sällan något som bara händer. Det behövs en miljö som gör att barnen trivs. En trivsam skola förstör man inte. På fritiden är det bättre att ungdomar har en grillplats att sitta vid än att de hänger vid förskolor och skolor, säger han.
I Stockholm pågår en rad projekt för att förhindra skadegörelse och bränder på skolor. Sisab, som äger och förvaltar många av Stockholms skolfastigheter, har ett samarbete med Lugna gatans värdar. På flera håll griper dessutom räddningstjänsten in och kör rundor på kvällarna i utsatta områden för att prata med ungdomar.
Även kommuner, stadsdelar och förvaltare satsar mycket pengar på brandskydd och övervakning. Webbkameror och ett så kallat takfotslarm, en värmekänslig kabel som dras där väggen möter taket, ska hjälpa till att upptäcka bränderna i tid. Förskolebyggnader är ofta inte rustade för eld mot fasaden. När det väl börjar brinna dröjer det inte länge förrän huset är övertänt.
- Vi behöver bygga på ett annat sätt. Dessutom skulle det behöva åtgärdas på befintliga lokaler, säger Björn Björkman.
De 108 miljoner som försäkringsbolagen fick betala för renovering och återuppbyggnad kan komma att bli mer. Kostnaderna kan variera från skola till skola bland annat beroende på vilket försäkringsbolag man har. Återuppbyggnaden av Berghems förskola kan till exempel kosta mer än beräknade
10 miljoner kronor.
- Den totala slutkostnaden är inte klar. Kommunen får dessutom betala fem miljoner kronor i självrisk, säger Göran Kågerud på fastighetsavdelningen i Järfälla kommun.