Inom två år: Christer Fuglesang får åka upp i rymden igen. Det har hans arbetsgivare, Europeiska rymdstyrelsen, lovat.
Möjligen får han också uppfylla en dröm och stanna ett halvår ombord på Internationella rymdstationen, ISS. Esa ligger i förhandlingar om en sådan plats redan till år 2007.
År 2008. Nasa skickar upp astronauter för att reparera Hubbleteleskopet. En mycket svårt och farligt uppdrag.
År 2010. Amerikanerna skrotar sina nuvarande rymdfärjor. Ryssarna får ta över servicen av ISS med sina Progress- och Sojuzraketer. Man får hoppas att rymdstationen har hunnit bli färdigbyggd. De ryska raketerna är nämligen för små för att frakta upp byggdelar, de kan bara transportera människor och förbrukningsvaror.
Tidsschemat är hårt pressat och har inga marginaler. De amerikanska rymdfärjorna måste köra i ett högt tempo utan driftsavbrott fram till år 2010. Annars blir rymdstationen inte klar.
"Tough shit", säger amerikanerna åt det problemet. De har tröttnat på rymdstationen för länge sedan. Den går ju faktiskt bara 40 mil ovanför jorden. USA skissar på mer sensationella mål, för att kittla sin lättblaserade publik...
Men rymdfarten upphör ju faktiskt inte bara för att pressmeddelandena från Nasa slutar komma. Ryssarna stretar på med sina Sojuzraketer. Kineser och indier arbetar på med sina rymdprogram. Kineserna tänker bygga en obemannad bas på månen år 2010.
År 2011. Rymdturismen har kommit i gång i USA. Företaget Virgin Galactics har kanske hunnit starta sin första bas i Europa, nämligen i Kiruna. Men rymdturisterna får bara göra ett litet skutt på sju minuter upp till tyngdlösheten. Det kostar 200.000 dollar. De som vill åka upp i bana måste köpa biljett i det ryska rymdprogrammet, och den kostar 21 miljoner dollar.
År 2012. Kinesiska taikonauter utför rymdpromenader och dockar två olika farkoster i rymden - om deras planerade tidsschema håller. Deras långsiktiga mål är Mars.
År 2014. Indien skickar upp människor i rymden - om deras planerade tidsschema håller.
USA skickar för första gången upp människor i sin nya rymdraket: Orion. Om tidsschemat håller, alltså.
År 2020. USA landsätter människor på månen, för första gången sedan 1970-talet. De förra resorna upphörde eftersom de kostade mycket pengar och allmänheten tröttnade efter några lyckade landningar. Finansieringen för den här omgången är ännu inte klar, och många komplikationer kan inträffa på vägen.
År 2024. Amerikanska astronauter stannar på månen ett halvår i taget.
Christer Fuglesang blir folkpensionär. Men han har fortfarande flera år kvar till rekordåldern för en astronaut: John Glenn var 77 år när han fick åka upp med Discovery 1998.
År 2040-2060. USA och Kina försöker skicka människor till Mars, antingen i tävlan med varandra, eller i ett samarbete där också andra länder kan få vara med på ett hörn. Om nu bemannade rymdfärder fortfarande anses intressant och värt pengarna vid denna tid.
Rymdfarten kommer i alla händelser att fortsätta. Den allra största delen - i svensk rymdbudget 97 procent - handlar inte om astronauter utan om obemannade satelliter. De är oumbärliga för vårt moderna samhälle, till exempel för väderleksprognoser, klimatforskning och kommunikation.