- Se upp för falska eurosedlar och låt inte lånehajar lura er på växelkursen! Det ska vara exakt 30,126 för en euro, inte 30 och inte 20.
Elena Kohutikova, vice VD i Slovakiens näst största bank, talar ömsom uppfordrande ömsom medkännande till de dussintalet romska kvinnorna om vad som väntar med den nya valutan.
De möts i ett nedgånget kulturhus i Kremnica i södra Slovakien. Hela huset är mörkt och nedkylt, det är bara i ett par små rum på andra våningen som lyset och värmen är på. Längs väggarna står några utrangerade datorer.
Det är svårt att tänka sig SEB-bankens koncernchef Annika Falkengren eller någon annan svensk bankchef i den här miljön. Men här sitter Elena Kohutikova, som blivit något av Slovakiens "Mrs Euro". Hon framträder ofta i tv, dagstidningar och damtidningar och förklarar vad som väntar med övergången från korunan till euron. Hon är tidigare direktionsmedlem i Slovakiens centralbank med ansvar för planeringen för euroövergången och nu har hon samma uppgift i VUB-banken.
Men mitt i de massiva informationskampanjerna till företag och allmänhet har hon startat ett eget socialt projekt och turnerar veckorna före årsskiftet för att möta kvinnor från den ofta utstötta romska minoriteten i landet.
- Jag räknar inte med att det här ska ge banken några fler kunder, men min dotter arbetar med att stödja talangfulla romska barn och jag vill bidra till att banken också tar något av sitt sociala ansvar.
- Eftersom jag är en kvinna på en hög position i finanssektorn där det finns ganska få kvinnor ville jag göra något för att öka kunskapen hos romska kvinnor. Det är de som får försöka klara ekonomin i familjerna och eftersom jag förlorade min man när jag var 31 har jag också erfarenhet av svårigheter i livet att dela med mig av, berättar Elena Kohutikova.
Hon uppmanar kvinnorna att stoppa ner hushållspengarna i olika kuvert för utgifterna.
- Det gäller att se till att pengarna inte tar slut efter tre veckor utan räcker ända till slutet av månaden.
Diskussionen blir livlig när bankchefen kommer in på priserna. En tredjedel av slovakerna befarar att euron ska leda till smyghöjda priser.
- Priserna kommer att stiga, det har dom gjort i år och det kommer dom att göra nästa år, men det beror inte på euron. Det beror på att vi slovaker vill ha mer betalt, slår Elena Kohutikova fast och frågar kvinnorna hur mycket det kostar att gå till hårfrisörskan i Kremnica.
- 260 koruna (85 svenska kronor) får hon till svar.
- I Bratislava kostar det 800. Det beror på att damer från Österrike kommer dit och klipper sig. Men hit till Kremincia kommer inga österrikiska damer och därför får ni inte heller några sådana priser, försäkrar Elena Kohutikova.
På finansdepartementet i Bratislava har eurokampanjgeneralen Igor Barat andra argument för hur smygprishöjningarna ska bekämpas.
- Vi har infört en ny lag som innebär att den som höjer priserna utan verkliga skäl kan hamna i fängelse.
- Men jag tror inte vi kommer att behöva ta till den. Nästan alla affärer är nu med i en frivillig överenskommelse med oss om att inte göra några smyghöjningar och de har skyltar i fönstren för att kunderna ska hålla koll på dem. Och de måste ha dubbla prislappar i både koruna och euro under hela nästa år, säger Igor Barat.
Han har en kampanjbudget på motsvarande 65 miljoner kronor och den har använts bland annat till att skicka ut två miljoner miniräknare till alla hushåll som är fast inställda på valutakursen för att räkna om mellan koruna och euro.
Slovakien fick sin valutakurs som ska gälla från 1 januari 2009 fastställd av Europeiska centralbanken den 28 maj i år. Det gjorde att den slovakiska korunan inte drabbades när den internationella finanskrisen bröt ut under hösten och grannländernas valutor rasade i samma takt som svenska kronan. På valutamarknaderna räknades Slovakien som ett av euroländerna trots att övergången sker först i natt.
På finansdepartementet visar de höga tjänstemännen nöjt upp sin nya budget där de räknar med att Slovakien ska få en ekonomisk tillväxt på 4,5 procent nästa år, samtidigt som stora delar av övriga Europa räknar med minussiffror.
Slovakien har haft tvåsiffriga tillväxttal de senaste åren efter den närmast marknadsliberala revolution som landet genomgått det senaste decenniet. Med en plattskatt på 19 procent, avregleringar och privatiseringar har landet lyckats bättre än grannländerna att locka till sig utländska företag.
Mikulas Dzurindas borgerliga regering lyckades bli omvald en gång trots de hårdhänta reformerna, men i valet 2006 vann den nyblivne socialdemokraten Robert Fico på löftet om att avskaffa plattskatten.
Men plattskatten finns kvar och premiärminister Fico har försäkrat Europeiska centralbanken och utländska investerare att de ekonomiska reformerna är bestående.
På många andra sätt påminner Robert Ficos regering om nidbilden av Östeuropa efter kommunismens fall.
I koalitionsregeringen ingår två högerpopulistiska partier som söker vinna röster på främlingsfientliga utspel mot den ungerska minoriteten i landet. Fem ministrar har tvingats avgå efter korruptionsskandaler. Premiärminister Fico kallar tidningsjournalister som granskar regeringen för "idioter" och anklagar kritiska tankesmedjor som varnar för urholkad demokrati för att stödja oppositionen.
- Om den här regeringen hade tillkommit före EU-medlemskapet hade Slovakien aldrig kommit med, säger Grigorij Meseznikov, chef för tankesmedjan IVO
I EU reagerade man också när den märkliga regeringskoalitionen bildades. Ficos parti kastades ut ur den socialdemokratiska gruppen i EU-parlamentet.
Men den ekonomiska utvecklingen gör att Fico i dag har rekordhöga popularitetssiffror på hemmaplan och i EU är hans parti åter på väg att bli fullvärdig medlem i s-gruppen.