Nyheter

Södertälje håller andan inför polisens reträtt

• 122 personer har åtalats och mer än 160 fängelseår har hittills dömts ut i kampen mot den organiserade brottsligheten i Södertälje.

• Men är det verkligen rätt tidpunkt för polisen att ta ett steg tillbaka?

• DN har besökt staden där kriminaliteten ätit sig in i näringslivet, sjukvården, kommunhuset och kyrkan.

Polisbilen rullar in på parkeringsplatsen och stannar framför en trång passage. Bitte Talonpoika och hennes kollega Mikael Alfredsson kliver ur, slår igen dörrarna och försvinner in i gången. Ljudet från deras kängor låter dovt mot plattläggningen under den betongkoloss på pelare som utgör Ronna centrum.

Människor passerar med matkassar i händerna. Ingen verkar ta särskild notis om att polisen är här.

– Jag jobbar lika gärna ensam. Det händer aldrig att jag känner mig rädd, säger Bitte Talonpoika, känd som ”mormor” av vissa i området.


Bitte Talonpoika. Foto: Lars Lindqvist

Det var här som polispatruller i en annan tid fick räkna med att bli attackerade, som till exempel den kvällen för nästan exakt tio år sedan då ett bråk eskalerade och några åkte ner till stan och sköt automateld in i polishuset.

Och det var här, på en av de många dåvarande illegala spelklubbarna, som morden skedde. Julen 2009 sköts en 25-årig gängmedlem ihjäl och sommaren därpå dödades fotbollsspelaren Eddie Moussa, 26, och hans 40-årige storebror. Efter det gick det inte längre. Det som kallades ”Syrianska brödraskapet” hade vuxit sig för starkt för den lokala polisen och operativa rådet i Stockholm beslutade att en specialstyrka skulle sättas in.

Styrkan har vid det här laget lagt ner sammanlagt en halv miljon arbetstimmar eller motsvarande 270 årsarbetskrafter för att bekämpa den organiserade brottsligheten i Södertälje med omnejd. 122 personer har åtalats, drygt 160 fängelseår har dömts ut och 48 miljoner kronor har krävts tillbaka av staten efter avslöjat skattefusk.

Nu är det meningen att Bitte Talonpoika, Mikael Alfredsson och de andra i lokalpolisområde Södertälje ska ta över ansvaret igen. Någon har liknat det vid USA:s utträde ur Irak. Men Bitte Talonpoika vill inte ta till några storvulna ord.

– För mig handlar det om att synliggöra den grå massan, de som inte har begått några brott och förhoppningsvis inte kommer att göra det heller ifall vi arbetar rätt, säger hon och går förbi den vårdcentral som nu har ersatt spelklubben där morden skedde.

Samtidigt som specialstyrkan, eller aktionsgruppen som den egentligen heter, träder tillbaka bantas den lokala polisen ner. I veckan flyttades ett fyrtiotal anställda från Södertälje norrut till polishusen i Flemingsberg och Västberga. Av de cirka 160 poliser som blir kvar ska ytterligare 35 i fortsättningen arbeta i hela södra Stockholms län.

Den positiva brottsutvecklingen kan antas ha spelat in. För medan Södertälje fortfarande dras med en stämpel som gangsterstad har kurvorna över anmälda brott börjat peka nedåt. Inbrott, personrån och vapenbrott är några exempel.

– Numer ser det faktiskt bättre ut här än i en del andra delar av länet, menar Mikael Alfredsson, nyligen utsedd till så kallad kommunpolis.

På en gräsplan jagar två killar i tioårsåldern varandra. Den ene kastar fram högerbenet och fäller den andre, som dunsar ner i marken.

– Akta så jag inte kommer och kramar er! ropar Mikael Alfredsson.

Pojkarna vänder förvånat på sina huvuden. Medan den ene reser sig upp på gräset kommer den andre fram med höjd hand.

– High five! säger han och slår mot Mikael Alfredssons öppna handflata.

Ronna anses fortfarande tillhöra de 55 bostadsområden i landet där kriminella nätverk har negativ påverkan. Men mycket talar för att även den här delen av Södertälje har blivit tryggare. På regeringens lista över segregerade stadsdelar ligger Ronna i dag långt ned när det gäller antalet polisanmälningar per invånare. Och när SVT 2013 gjorde en kartläggning av ungdomsbrotten i landet hamnade Ronna under riksgenomsnittet.

– Förut kändes det som att det var inbrott i källarna jämt och killar buskörde med stulna moped överallt. Det verkar som att polisen har jobbat bra för att få bort det där, säger den pensionerade Scaniaarbetaren Stig Öberg när DN frågar hur han trivs i området.

Får man tro polisen har invånarna börjat öppna sig och lämna tips om brott. Förändringen kom, enligt Bitte Talonpoika, när medlemmarna i ”Syrianska brödraskapet” satt häktade.

– Det betydde jättemycket för folk här. Men det var först efter att de åtalade hade fått sina domar häromåret som folk verkligen vågade andas ut. Jag minns hur flera stoppade mig på gatan, tog min hand och tackade när de förstod att de här killarna var borta.

Allt borde med andra ord vara frid och fröjd. Det är det ändå inte riktigt. Någonting har börjat oroa Bitte Talonpoika.

– Jag ser tecknen, säger hon. Min känsla är att det håller på att formas nya nätverk. Det är samma sak som innan, unga killar vill tjäna pengar.

En koll med Södertälje tingsrätt visar att det stämmer. Några av de 17 personer som dömdes i rättegången mot ”Syrianska brödraskapet” är ute igen och har det senast året utretts för nya brott, däribland misshandel, grov stöld och olaga frihetsberövande.

Ledaren, 35-årige Bernard Khouri, sitter däremot inlåst på livstid – dömd för bland annat anstiftan av mord, grov utpressning, olaga tvång och grovt vapenbrott.

•••

Kanske var det Bernard Khouris morbror som gav den bästa beskrivningen av hur nätverket – ”shabake” på syrianska – hade vuxit fram. Utan att darra på manschetten berättade han i polisförhör att systersonen och dennes män kommit in i bilden när det behövdes påtryckningar.

Illegalt spel förekom inte bara i Ronna centrum utan i många av de syrianska föreningslokalerna i  staden. Och den som förlorade måste göra rätt för sig, oavsett om han hade pengar eller inte.


Ronna Centrum. Foto: Lars Lindqvist

Skulder kunde uppstå även på andra sätt. Utlåning av stora belopp är vanliga inom den syrianska gruppen i Sverige men om lånen inte betalas tillbaka … ja, då kunde det alltså bli ett fall för Bernard Khouri.

”Vi säger så här till exempel”, sa morbrodern och tittade på förhörsledaren. ”Om jag skulle låna hundratusen kronor av dig...”

Han tecknar ett scenario som innebär att en låntagare håller sig undan för att slippa betala tillbaka. Fordringsägaren tar hjälp av ”Syrianska brödraskapet”. Plötsligt har det återkrävda beloppet ökat till tvåhundratusen kronor. Låntagaren har inget annat val än att betala.

De flesta av Khouris medhjälpare var unga, i vissa fall tonåringar. Men det fanns även äldre, däribland en 57-årig man som jobbade i den syrisk-ortodoxa kyrkan S:t Afrem i Södertälje och umgicks flitigt med ärkebiskopen. Vid telefonavlyssningen hördes hur Bernard Khouri och mannen stämde träff hos ”vår herre” och morbrodern bekräftade nu att männen brukade ses i kyrkan.


Foto: Lars Lindqvist

Polisen var väl bekant med S:t Afrem, en av de största syrisk-ortodoxa församlingarna i landet. Efter dubbelmordet hade polisledningen sökt kontakt med dess representanter för att höra om de på något sätt kunde bidra till att kyla ner konflikten. Kyrkoledningen hade inte varit intresserad av något samarbete.

”Men morden då, varför hade de skett?” undrade förhörsledaren. Morbrodern ville inte peka ut någon särskild. Men att nätverket hade börjat se Moussa-bröderna som ett problem var ingen hemlighet.

”Det blev konkurrens”, sa han och suckade.

Enligt egen uppgift hade han många gånger försökt få systersonen och andra yngre släktingar i Ronna att sluta med brotten. Det hade inte lyckats.

”Jag känner mig helt trött på mitt släkte. De lyssnar inte. Det man säger i ena örat går rakt igenom och ut i det andra örat”, sa mannen som själv valt att lämna bostadsområdet.

Det oväntade vittnesmålet, som lämnades inför rättegången mot Bernard Khouri, tolkades som stöd för den beskrivning som polisen vid det här laget hade börjat torgföra offentligt. Aktörerna inom den organiserade brottsligheten i Södertälje kunde, enligt polisens underrättelseinformation, struktureras som en pyramid med tre nivåer.

”Syrianska brödraskapet” befann sig på pyramidens botten, de var fotsoldaterna och levde på att sprida skräck. Ovanför dem fanns experterna som tillhandahöll särskild kunskap som exempelvis juridisk rådgivning och tvätt av pengar. Högst upp satt imperiebyggarna som såg till att hålla ihop maktstrukturerna.

Att svensk polis är så här frispråkig hör inte precis till vanligheterna. Tvärtom är man ofta försiktig och pratar hellre om ”löst sammansatta nätverk”.

Men frispråkigheten var genomtänkt.

– I Sverige har man som regel förtroende för myndigheterna. Men det finns vissa delar av landet där myndigheterna inte är en spelare och så var det här, säger Gunnar Appelgren, som vid tidpunkten var insatsledare för aktionsgruppen.

– För att försöka bryta detta ville vi övertyga de goda krafterna om att vi såg deras problem, att vi tänkte vara kvar under lång tid och hade förmåga att nå resultat. Tro på oss, lita på oss, hjälp oss. Det var det vi ville signalera.

Motangreppen lät inte vänta på sig. En av de argaste hette Özcan Kaldoyo och representerade Assyrian-Chaldean-Syriac Association, en intresseorganisation för de nästan hundratusen statslösa syrianer, assyrier och kaldéer som lever i Sverige och varav cirka en femtedel bor i  Södertälje. På DN Debatt anklagade han polisledningen för att ”smutskasta en folkgrupp, vars allra flesta medlemmar är hederliga och varav många är affärsmän”.

– Visst fanns det organiserad brottslighet i  Södertälje. Men det stora problemet var att polisen lät Khouris gäng växa sig så starkt, säger Özcan Kaldoyo till DN.

•••

Att Bernard Khouri och hans underhuggare stod för våld och hänsynslöshet behöver ingen längre ifrågasätta när domarna vann laga kraft hösten 2014. Men hur väl har specialstyrkan kommit åt den mer sofistikerade brottslighet som alltså påstods ha grott inom den syrianska gruppen?

Länge hände inte mycket mer än att några företagare avslöjades för att ha fuskat med skatter och bokföring. Någon hierarkisk brottsstruktur kunde svårligen skönjas.

– Vi var inte naiva och räknade inte med att vår hypotes skulle styrkas på bara några år. Men vi hade så många ärenden på gång att jag aldrig var orolig, säger den tidigare insatsledaren Gunnar Appelgren.

Tipsen som kommit in hade fått hans styrka att leta inom andra områden än man från början hade tänkt sig. Hösten 2012 slog aktionsgruppen till mot hemtjänstföretaget Elma Personlig Assistans AB, ägt av en 38-årig man som tidigare haft en chefstjänst inom socialförvaltningen i  Södertälje kommun. Utredningen skulle styrka att mannen utnyttjat sina kunskaper för att lura skattebetalarna på nästan 30 miljoner kronor genom påhittade vårduppdrag. Till sin hjälp hade mannen två andra ”experter” i form av nära anhöriga som jobbade inom landstinget respektive Försäkringskassan.

Brottsutredningen förenade flera samhällsskikt. En av de mer än trettio personer som dömdes för inblandning hade umgåtts i kretsen kring ”Syrianska brödraskapet”. En annan var en tidigare ansedd kyrkoledare, Johan Melkemichel, som under många år lett S:t Afrem-kyrkan och stämde väl in på beskrivningen av en imperiebyggare.

Men på listan fanns även flera svenska namn, däribland FP-politikern Daniel Åhlander från Nyköping. Så visade fallet verkligen att brottsligheten var ett specifikt syrianskt problem?

– Det var inget jag reflekterade över, säger den ansvarige åklagaren Karin Sigstedt på telefon.

Gunnar Appelgrens folk arbetade vidare och ytterligare ett år senare, hösten 2013, slog man till mot en annan misstänkt storbedragare: Silva Gündüz, som även hon innehaft ordförandeposten inom S:t Afrem-kyrkan och dessutom varit vice ordförande i Södertälje kommunfullmäktige för Vänsterpartiet. Men inte bara det, Silva Gündüz hade varit handläggare inom Arbetsförmedlingen fram till det att hon startat hemtjänstföretaget Jome Omvårdnad AB. Och enligt misstankarna hade hon, med hjälp av släktingar och andra, använt sina expertkunskaper för att bedra myndigheterna på totalt cirka sju miljoner kronor i  felaktiga arbetsmarknadsbidrag och assistansersättningar.

– Upplägget har byggt på att huvudmannen litat på att ingen pratar med myndigheterna. På det viset anser jag att de syrianska släktbanden har spelat en roll, säger åklagare Kristina Lindhoff Carleson som just nu driver processen i  Södertälje tingsrätt.

Silva Gündüz nekar själv till alla anklagelser.

Ytterligare ett liknande fall är under utredning och bland de misstänkta finns en kvinnlig släkting till Gündüz som arbetat inom Södertälje kommun, drivit integrationsprojekt och hållit ledarskapskurser för bland annat kvinnliga poliser.

Slutligen har, som DN nyligen berättat, en tredje högt uppsatt ledare inom den syrisk-ortodoxa kyrkan, Halef Halef, nyligen åtalats för bedrägerier mot Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Av denna utredning framgår att Halef spelat på sin starka ställning inom den syrianska gruppen och vissa av de sexton medåtalade, samtliga syrianer, säger att de inte vågade säga nej till Halef.

Det ska betonas att varken Silva Günduz eller Halef Halef fått sina fall prövade av domstol. Men redan det faktum att tre höga företrädare på kort tid har åtalats för grova bedrägerier mot staten gör det rimligt att anta den syriansk-ortodoxa kyrkan, som 2011 fick regeringens godkännande att ta ut kyrkoskatt, har börjat krishantera.

•••

Mannen i svart kostym, spetsiga skor och gråvitrandig Armaniskjorta börjar tröttna på DN:s frågor.

– Jag har ju sagt till dig i telefon att jag inte kan hjälpa dig.

Albert Varli är styrelseordförande i S:t Afrem-kyrkan. Utöver det är han medlem av Patriarkatets ställföreträdarskap, det vill säga det stift som styr den syrisk-ortodoxa kyrkan i landet och som fram till nyligen leddes av den bedrägerianklagade Halef Halef.

Nej, Albert Varli är verkligen inte intresserad av att diskutera det faktum att flera av kyrkans företrädare åtalats för grova brott.

– En ordförande ska vara schyst, det är klart. Men nu har vi bytt styrelse, så vad har vi med det här att göra?

Vi står utanför entrén till den pampiga kyrkobyggnaden. Albert Varli vädjar om att vi inte ska ta några bilder, varken av honom eller kyrkan.

– Då blir det problem.

Vilket slags problem?

– Mina medlemmar blir upprörda.

DN passar på att fråga om Bernard Khouris besök i kyrkan och mötena med biskopens privata chaufför, som nu har dömts till fängelse för grov utpressning. En bitig man i munkjacka går förbi och snappar vem vi pratar om.

– Varför frågar du om honom? säger mannen och stannar upp.

Innan vi hunnit svara säger han, märkbart irriterad, åt oss att inte komma hit och fråga efter folk. Albert Varli lugnar mannen och DN tackar för sig.

Senare söker DN riksdagsman Robert Halef (KD), som var pådrivande då syrisk-ortodoxa kyrkan lyckades övertyga regeringen om att man skulle få rätt att ta ut skatt. Hur ser han på kyrkoledarnas agerande? Vi får inget svar, trots flera meddelanden ringer Robert Halef aldrig tillbaka.

•••

Rättsväsendets kraftsamling i Södertälje riktades mot våldet, men när man började vända på stenarna avslöjades också det utbredda fifflet. Även om vissa kopplingar kan skönjas är det inte givet att problemen hänger ihop. Gemensamt är emellertid att få syrianska företrädare har velat vidgå att någonting är ruttet, än mindre pläderat för räfst och rättarting.

Frågan är vilka strukturer som finns kvar när polisen nu retirerar och om personerna inom dessa i så fall bidar sin tid.

Södertäljes starka kommunalråd Boel Godner (S) vill gärna blicka framåt.

– Vi får lita på att det blir bra, säger hon diplomatiskt efter att ha förlikat sig med att polisens omorganisation inte går att ändra.

Peter Nylund, nytillträdd chef för Södertälje lokalpolisområde, hymlar inte med att han sörjer de utredare av grova brott, underrättelsespecialister, spanare och andra som nu sugits upp av Polisområde Stockholm syd.

– Det finns farhågor om att vi riskerar att tappa den lokala närvaron. Å andra sidan har vi chans att få tillgång till en större resurs om det verkligen behövs.

Polisinspektör Bitte Talonoika hälsar att hon kommer att vara på tårna inför att ytterligare medlemmar i ”Syrianska brödraskapet” återvänder till staden efter avtjänade straff.

– Ser vi tendenser till utpressning och sånt igen kommer vi att gå in direkt, det kan jag lova.

Men Gunnar Appelgren, som nu lämnat polisen för ett jobb inom den privata säkerhetsbranschen, befarar att polisen håller på att släppa greppet för tidigt.

– Många vill gärna säga att det är lugnt i Södertälje nu. Risken är uppenbar att man tror sig ha släckt branden, fast att den ligger kvar och pyr.

Fokus. Så gjordes jobbet

Granskningen

Den hittills största svenska insatsen i syfte att slå ut ett kriminellt nätverk inleddes för snart fem år sedan i Södertälje. Inför att arbetet nu håller på att avslutas har DN undersökt hur väl polisen och andra myndigheter lyckats med uppgiften.

Reportern & fotografen

Lasse Wierup har sedan 2012 följt myndigheternas arbete och granskat de brottsutredningar, åtal, domar, skattebeslut med mera som presenterats. Under arbetet med det här reportaget återvände han och fotografen Lars Lindqvist till Ronna centrum, den plats där nätverket utförde flera uppmärksammade mord.

Fakta. Några av dem som hittills har åtalats

Gängledaren

  • Bernard Khouri, 35, Södertälje. Ledare för ”Syrianska brödraskapet”, enligt domstolen. Dömd för att ha gett order om tre mord 2009 respektive 2010. Även fälld för grovt rån, människorov, grovt vapenbrott och flera fall av utpressning. Bernard Khouri avtjänar livstids fängelse på Kumlaanstalten.

Mördaren

  • Abraham Aho, 24, Södertälje. Dömd 2009 för att ha mördat en fiende till ”Syrianska brödraskapet”. Även fälld för medhjälp till två mord 2010. Avtjänar 12 års fängelse.

Medhjälparna

 

  • 25-årig man, Södertälje. Fängelse 8 år för medhjälp till mord, medhjälp till försök till mord och människorov.
  • 32-årig man, Södertälje. 2 år för medhjälp till människorov.
  • 23-årig man, Södertälje. Fängelse 5 år för medhjälp till mord, medhjälp till försök till mord och människorov.

 

Kidnapparna

 

  • 24-årig man, Södertälje. Fängelse 2,5 år för människorov.
  • 29-årig man, Södertälje. Fängelse 4,5 år för bland annat människorov och övergrepp i rättssak.
  • 29-årig man, Södertälje. Fängelse 2,5 år för människorov.
  • 33-årig man, Södertälje. Fängelse 4 år för bland annat människorov, utpressning och grovt vapenbrott.
  • 40-årig man, Södertälje, Fängelse 6,5 år för bland annat människorov, utpressning och övergrepp i  rättssak.
  • 21-årig man, Södertälje. Sluten ungdomsvård 7 månader för människorov och stöld.
  • 22-årig man, Södertälje. Fängelse 1,5 år för bland annat människorov, rån och stöld.

 

Utpressarna

 

  • 62-årig man, Södertälje. Fängelse 1,5 för flera fall av utpressning
  • 43-årig man, Södertälje. Fängelse 3 år för olaga tvång och utpressning.
  • 43-årig man, Södertälje. Fängelse 1 år för utpressning och försök till utpressning. Mördad i   Södertälje hösten 2013.
  • 53-årig man, Södertälje. Fängelse 1 år för utpressning.
  • 42-årig man, Södertälje. Fängelse 1 år för utpressning.
  • 43-årig man, Eskilstuna. Fängelse 1 år för utpressning.

 

Entreprenörerna

 

  • Daniel Åhlander, 45, Nyköping. Tidigare politiskt aktiv inom folkpartiet på kommunnivå. Dömd för att ha ägnat sig åt grova bedrägerier och bidragsbrott mot staten inom ramen för sitt hemtjänstbolag Elma. Fängelse 5,5 år. Domen överklagad till Högsta domstolen.
  • 44-årig man, Nykvarn. Dömd för att ha ägnat sig åt grova bedrägerier och bidragsbrott mot staten inom ramen för sitt hemtjänstbolag Elma. Fängelse 6 år. Domen överklagad till Högsta domstolen.
  • 55-årig man, Södertälje. ​ Ledande arrangör av bröllop och andra stora fester. Dömd för grovt bokföringsbrott, brott mot ordningslagen och olovlig alkoholförsäljning. Fängelse i 8 månader.
  • 47-årig man, Södertälje. Fängelse 10 månader för ekonomiska brott inom frisörverksamhet.
  • 44-årig man, Södertälje. Fängelse 6 månader för ekonomiska brott i frisörverksamhet.
  • 38-årig man, Södertälje. Fängelse 8 månader för ekonomiska brott i frisörverksamhet.

 

Narkotikasmugglaren

  • 31-årig man, Venezuela-Spanien. Gripen i semesterorten Marbella, misstänkt för att ha smugglat cirka 250 kilo kokain med fraktbåt från Sydamerika till Europa. Rättegång väntas i Frankrike under 2016.

Kyrkoledarna

  • Johan Melkemichel, 56, Södertälje. Under många år ordförande för S:t Aframs syrisk-ortodoxa kyrka i  Södertälje. Dömdes i somras av Svea hovrätt för grovt bedrägeri mot Försäkringskassan om 3,9 miljoner kronor. Melkemichel utnyttjade en funktionshindrad nära anhörig och utgav sig för att ha jobbat som hemtjänstassistent. Fängelse 3 år.
  • Silvia Gündüz, 48, Södertälje. Före detta ordförande för S:t Aframs syrisk-ortodoxa kyrka i Södertälje Tidigare politiskt aktiv inom vänsterpartiet och vice ordförande i Södertäljes kommunfullmäktige. Åtalad som huvudman i en stor bedrägerihärva där 32 personer misstänks ha svindlat Försäkringskassan på mångmiljonbelopp. Rättegång pågår.

Fienderna

  • 38-årig Bandidosman, Skärholmen. Fängelse 4 år för medhjälp till försök till mord på medlem inom ”Syrianska brödraskapet”.
  • 38-årig man, Skärholmen. Fängelse 4 år för medhjälp till försök till mord i samma fall som ovan.
  • 24-årig man, Kista.  Fängelse 18 år för mord på 43-åring man inom ”Syrianska brödraskapet” i  Södertälje hösten 2013.