I somras avskaffades den allmänna värnplikten och en ny organisation började byggas upp med mål att rekrytera 16 000 man fram till 2014. Men Försvarsmakten har inte lyckats följa sin rekryteringsplan för det nya insatsförsvaret.

5 300 soldater och sjömän skulle ha rekryterats vid årsskiftet, men även om utlandsstyrkan räknas in så kommer försvaret bara upp i 2 400 personer. Om två år beräknas bristen vara närmare 5 000 soldater, skriver Svenska Dagbladet.

Framför allt är det den största personalgruppen, kontrakterade soldater som ska kunna kallas in vid behov, som saknas. Inte en enda av de planerade 9 200 kontrakterade soldaterna eller sjömännen har rekryterats.

ÖB Sverker Göransson bekräftar att planen inte håller. Han förklarar det med att lagregler och kollektivavtal inte är klara ännu. Men han säger att tillväxttakten räcker för Sveriges ambitionsnivå.

Ekonomen Ulf Johansson vid Totalförsvarets forskningsinstitut varnar dock för att konsekvensen blir att de yrkessoldater som finns oftare måste skickas ut på utlandstjänst.

Försvarsutskottets ordförande, socialdemokraten Håkan Juholt uppger att Försvarsmakten håller på att heltidsanställa soldater till två stridsvagnsbataljoner, totalt omkring 1 700 man. Han är mycket kritisk och menar att det bryter mot riksdagens intentioner och beslutet att högst 25 procent av armén ska vara tillsvidareanställd på heltid.

– Det är oerhört dyrt, och för vilken uppgift ska vi ha dem? Inte ens under kalla kriget hade vi stand by-beredda stridsvagnsbataljoner, säger Juholt, som tillägger att det tar pengar från marinen.

– Med full kraft genomför man nu ett yrkesförsvar med stående förband. Det var inte riksdagens beställning.

Juholt undrar om det är Försvarsmakten som struntar i riksdagens beslut eller om det är regeringen som driver på utvecklingen av en yrkesarmé på heltid av ideologiska skäl.

– Eller gör regeringen en annan säkerhetspolitisk bedömning än riksdagen? Ser man framför sig ett pansarslag till veckoslutet?

Juholt pekar på att tanken är att större delen av armén ska bestå av kontrakterad personal som kan kallas in vid behov. Tillsvidareanställningar ska främst användas i marinen, flyget och för utlandsstyrkorna.

Lars Fresker, ordförande i Officersförbundet, har tagit del av uppgifterna om att försvaret saknar 3 000 soldater:

– Vi ska öka andelen kvinnor, personer med annan etnisk bakgrund och så vidare. Då är det naturligtvis viktigt med en bred rekrytering. Den stora frågan är om man lyckas attrahera de här grupperna som man är ute efter? Det blir det intressanta att följa.

– Tittar man utomlands och jämför med dem som har renodlade yrkesförsvar. . . farhågan är att man får mer likartade förband och tappar kreativitet och mångsidighet som vi haft i Sverige.

– Eftersom Försvarsmakten haft den här planen hela tiden i min värld så ligger det i att de kontinuerligt tjänstgörande soldaterna är de som ska svara för insatserna de närmaste åren. Så jag ser inte de farhågorna nu.

ÖB, Sverker Göranson, hävdar att tillväxttakten är tillräcklig för Sveriges ambitionsnivå. Håller du med?

– Ja, det är den plan jag har sett och blivit presenterad från Försvarsmakten. Däremot finns det vissa områden som ledningssystem och minröjning, där har vi för smal bas att rekrytera från.

Enligt rekryteringsplanen skulle försvaret i dag ha haft 2 800 heltidsanställda gruppchefer, soldater och sjömän, men 400 saknas. Det beror enligt Salestrand inte på att det är svårt att rekrytera, utan på att försvaret "anpassat sig till ekonomin". Salestrand räknar med att man kommer ikapp under 2011, då 3 800 ska vara heltidsanställda.

När det gäller tidvis anställda så skulle de ha uppgått till 2 800 i dag. Men det krävs ändringar i till exempel lagen om anställningsskydd och föräldraförsäkringslagen som ännu inte är klara. Försvarsmakten hade inte räknat med att lagändringarna skulle ta tid.

I stället har man fått sluta interimkontrakt med mellan 200 och 300 personer. Under 2011 planeras dock en rekryteringskampanj och Salestrand räknar med att man kommer en bra bit på vägen, även om man inte når ändra fram till målet i rekryteringsplanen.

– Försvarets rekrytering går väldigt bra. Man har haft sju gånger fler sökande än antalet platser i den nya grundutbildningen. Det är också helt enligt plan vad gäller heltidsanställda. Det man halkat lite efter på är anställningen på deltid. Där gör ÖB bedömningen att det går att komma ikapp de närmaste åren, säger försvarsminister Sten Tolgfors (M).

Han ser ingen fara för att det blir brist på soldater så att Sverige inte klarar framtida insatser.

– Nej, och det har ÖB redan markerat att han inte ser några problem med att klara insatserna, säger Tolgfors.

Han påpekar att försvarets nya insatsorganisation ska vara helt på plats först 2015 och fram till dess finns värnpliktsförband att tillgå.

Tolgfors svarar också på Juholts kritik. Han pekar på att det viktiga är att förbanden blir effektiva, men betonar att det ändå är viktigt att det finns så många tidvis anställda som möjligt för att försvaret ska behålla förankringen i det civila samhället.

– Det är så att ÖB gör en bedömning av hur man ska sätta samman förbanden för att få avsedd kvalitet och då måste han ha en blandning som är ändamålsenlig och rationell. Därför har vi i de olika inriktningsbesluten för Försvarsmakten och regleringsbrev skrivit att den övervägande delen ska vara kontrakterade (tidvis anställda). Det är viktigt, för det ger volym och en förankring i det civila samhället, säger Tolgfors.

Men varför föreslog ni 25 procent heltidsanställda till riksdagen?

– Vi skrev att det var regeringens bedömning. Det var en ambition, vi ville markera att vi inte ville ha ett yrkesförsvar i meningen att man skulle vara heltidssoldat på livstid och därmed separeras från det civila samhället.

Hur stor andel i markförbanden som blir heltidsanställd vill Tolgfors inte bedöma i dag.