De ökade inkomstklyftorna i Stockholm väcker politiska reaktioner på riksplanet. Såväl borgerliga som rödgröna företrädare kräver åtgärder.
Inkomstgapet mellan inner- och ytterstadsbor har växt dramatiskt, rapporterade DN i går.
De som bor i förorten Skärholmen har – mellan 1991 och 2008 – fått 0,1 procent mer i inkomst i genomsnitt. Det kan jämföras med 65 procent för dem som bor på Norrmalm.
Siffrorna är justerade för inflationen för att visa pengarnas verkliga värde.
– Stockholm har fantastiska möjligheter. Men detta är ett exempel som hotar regionens utveckling i framtiden. Större klyftor kommer att skapa en otryggare stad, säger Thomas Östros, ekonomiskpolitisk talesman inom S.
Flera rikspolitiker reagerar mot segregationen i Stockholm där flera stadsdelar halkar efter. Såväl företrädare från borgerliga som från rödgröna partier vill se en ökad blandning av boendeformer.
– Stor inflyttning ger ökad efterfrågan på boende och driver upp priser på attraktiva adresser. Det är viktigt med byggande av nya bostäder och att göra det enklare att hyra ut lägenheter, säger finansutskottets ordförande Anna Kinberg Batra (M).
Vänsterledaren Lars Ohly anser att inkomstklyftorna leder till ojämlika förhållanden i skolor och vård. Det i sin tur påverkar hela samhället.
– Det är det största problemet vi har i Stockholm i dag. Man måste blanda bostadsformer mer. Det behövs framför allt hyresrätter i innerstaden.
Behövs det även fler bostadsrätter i exempelvis Skärholmen?
– Det finns få bostadsrätter och villor också i en del hyresrättstäta områden. Blandningen måste gå åt flera håll.
Centerpartiets ekonomiskpolitiske talesman Annie Johansson anser att det stora problemet ligger i skillnaderna i arbetslöshet. Det blir sedan ett resultat av ökade inkomstklyftor.
– Med en hög arbetslöshet i vissa områden ser man också att inkoms-ten blir mycket lägre. Den klyftan är viktig att bekämpa. Då handlar det om arbetslinjen. Det är också viktigt med en blandad boendeform.