- Jag förstod aldrig att jag kunde vara smittsam, säger Patrik till DN.
Huddinge tingsrätt menade att han förstod - och struntade i om han smittade ned sina pojkvänner.
En ledtråd till Patriks sätt att tänka kan finnas i en förändrad syn på hiv. År 1996, samma år som Patrik fick sin diagnos, började de nya bromsmedicinerna komma i bruk. Patrik fick behandling och efter kort tid hade virusmängderna i blodet sjunkit till nivåer som inte var mätbara. Det som hade varit en dödsdom hade förvandlats till något annat.
- Plötsligt sa de att jag kunde leva till 80, säger Patrik. Jag var frisk.
Patrik uppfattade att hiv kunde betraktas som vilken kronisk sjukdom som helst, som diabetes ungefär. Och utan virus i blodet kunde han ju inte gärna smitta, säger han.
Lagen tar dock inte hänsyn till virusmängder. Den som fått diagnosen hiv är för all framtid skyldig att informera sin sexualpartner om detta. Dessutom måste säker sex tillämpas. Det hjälper inte ens om båda kommer överens om att strunta i kondom.
Andreas Berglöf på Riksförbundet för hivpositiva, RFHP, menar att lagtexten är förlegad.
- Lagstiftningen bygger på att hiv är en sjukdom man dör av, säger han.
Han menar att lagen borde ta hänsyn till de nya behandlingsresultaten och att hiv inte är särskilt smittsamt. Att döma en person till fyra års fängelse utan att någon har blivit smittad tycker han helt fel.
I höst kommer riksdagen att rösta om en ny smittskyddslag. RFHP och RFSL (Riksförbundet för sexuellt likaberättigande) menar att förslaget tyder på en hårdnande attityd till hivsmittade. I och med att smittskyddsbrotten får en egen rubrik i brottsbalken förskjuts tyngdpunkten från vård till straff.
Framtidens hiv-män ska kunna dömas utan att som i Patriks fall gå omvägen över åtalspunkten "försök till grov misshandel".
Andreas Berglöf menar att Patriks sätt att resonera är vårdslöst, men förmodligen inte ovanligt. Bland yngre homo- och bisexuella finns en betydligt mindre dramatisk syn på hiv än hos tidigare generationer. Det finns behandling och få blir verkligen sjuka. Många har i likhet med Patrik aldrig träffat någon hivpositiv.
En försvårande omständighet i domen mot Patrik är att han inte informerade om sin smitta. Patrik medger att han hade svårt att berätta. Han var rädd för skvaller.
RFHP och RFSL vill att informationsplikten avskaffas. Ett argument är att det går att skydda sig mot hiv - till skillnad från många andra sjukdomar.
- Informationsplikten ger en falsk trygghet, säger Andreas Berglöf. I en sexuell relation är det bådas ansvar att förhindra smittspridning.
I förslaget till en ny smittskyddslag finns tvärtom skärpning av informationsplikten under tydligt straffansvar.
På fredag, under Pridefestivalen, kommer den nya lagen att debatteras. Fallet Patrik har gjort frågan brännande aktuell.