Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Nyheter

Svåra erfarenheter kan utlösa extremt beteende

Barnen har hållits instängda i tio år och spenderat stora delar av sin uppväxt i fångenskap. Extrema relationsband, våld eller hot krävs för att kuva en människa under lång tid.

Sven Å Christianson är professor i psykologi.

– Det är väldigt svår att veta vad som utlöst det här. Man vill veta mer om barnen och hur deras bakgrund ser ut och vilken relation som mamman och pappan har haft, säger Christianson till DN.

Kidnappningshistorier av det här slaget är relativt ovanliga. Ett uppmärksammat fall i Europa är Natascha Kampusch som hölls fången i en källare av Wolfgang Priklopil i 3096 dagar. Ett annat är familjen Fritzl, där pappan Josef stängde in sin dotter i källaren under 24 års tid och fick tre barn tillsammans med henne.

– Det kan ligga både hot och kulturella aspekter bakom händelsen, säger Christianson.

Läs mer: Kvinna misstänks ha hållit barnen inlåsta

Sven Å Christianson pekar dock på att separationer kan utlösa dessa extrema beteenden hos vissa personer.

Kan man som förälder vara fullt frisk och agera så här?

– Ja, det är svårt att sätta någon diagnos men någon som agerar så här har svagheter eller sidor som kan förstärkas vid en separation. Någon form av störning har man och det kan handla om anknytningsproblem eller andra negativa erfarenheter i tidigare i livet, säger Sven Å Christianson.

Psykiatriken Ulf Åsgård tycker det aktuella fallet reser en rad frågor.

– Man kan undra hur det kan vara okänt för myndigheter och skola, det låter lite konstigt, säger Åsgård.

Hur kan detta hända?

– En människa som gör något sånt här är psykisk störd i någon mening, men det kan finnas inslag av sektmekanismer och då behöver inte det betyda att man är sjuk utan bara har ett extremt kontrollbehov, säger Ulf Åsgård och fortsätter:

– Det går att intala barn att pappan och myndigheter är idioter, men vi vet ju inte hur avskärmade de varit från övriga samhället, och medier som tv och radio, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.