Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Nyheter

Svårare för kvinnor att bli antagna till läkarlinjen

Högskoleprovet har blivit avgörande för att komma in på populära utbildningar som läkarutbildningen – trots att studenterna söker med sina betyg. Detta gynnar manliga sökande och sänker prognosen för att studenterna ska klara utbildningen, hävdar forskare.
 

Andelen kvinnor som sökt till läkarutbildningen har legat runt 60 procent under de senaste fem åren. Trots det har lika många män som kvinnor tagits in. På flera lärosäten har kvinnorna som tagits in varit betydligt färre än männen trots att betydligt fler kvinnor sökt. Och det handlar inte om att högskolorna försökt göra en aktiv kvotering av ett underrepresenterat kön. Det visar DN:s granskning av antagningen till läkarutbildningen.

Varför kommer betydligt färre kvinnor in trots att svenska kvinnor har ett betydligt högre betygsnitt än män?

Den troliga förklaringen är att högskoleprovet under senare år fått en allt större betydelse på svenska prestigeutbildningar. Det menar professor Christina Cliffordson på Högskolan Väst och Leif Strandberg, utredare och specialist på tillträdesfrågor på Universitets- och högskolerådet.

– Högskoleprovet slår igenom även vid betygsintagningen och i andra urvalsgrupper eftersom det används så frekvent för urvalet till högprestigeutbildningar, säger Christina Cliffordson.

Hon konstaterar att forskningen visar att högskoleprovet gynnar svenska män ur socialgrupp 1. De gör provet i högre grad än kvinnor och gör det ofta flera gånger. Då lär de sig provets upplägg vilket ger utdelning i högre poäng, och fungerar som en genväg in på högskolan.

– Det är därför olyckligt att högskoleprovet slår igenom så hårt. Provet har dålig prognoskraft när det gäller att klara studierna på högskolan till skillnad från de studenter som tas in på betyg, säger Christina Cliffordson.

Tidigare användes i högre grad lottning, intervjuer och till och med kvotering i vissa fall. Men nu är det nästan uteslutande högskoleprovet som gäller när två studenter har samma höga betyg. Högskoleprovet används också i allt högre grad vid urval till intervjuer.

– Och med det nya högskoleprovet har skillnaderna ökat ytterligare till männens fördel. Att provet slår igenom så kraftigt kan man då tycka är rätt oschyst i ett antagningssystem som i grunden bygger på betyg, säger Leif Strandberg.

Christina Cliffordson har suttit med i Högskoleverkets tillträdesråd som lämnade en slutrapport innan Högskoleverket lades ned i fjol.

Rapporten var inte nådig i sin kritik av tillträdessystemet till högskolan. Antagningssystemet hade enligt Cliffordson blivit alltmer komplext och svårt att överblicka. Tillträdesrådet ansåg systemet vara ineffektivt när det gällde urvalet av studenter med bästa förutsättningarna att nå goda studieresultat.

Rådet föreslog därför att högskoleprovet skulle få en mindre framträdande roll vid urvalet till högskolorna. De konstaterade att provet saknar tydlig koppling till skolämnen och kunskapskraven i högskolan. Och att möjligheten att göra provet redan innan man gått ut gymnasiet kan påverka gymnasiestudierna negativt.

– Vi ansåg att man i stället borde införa ämnesprov liknande de nationella proven som har betydelse för de utbildningar man söker till på högskolan vid sidan om betygen, säger Christina Cliffordson.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.