En 41-årig svensk medborgare med marockanskt ursprung har satts upp på USA:s lista över personer som misstänks stödja terroristnätverket al-Qaida. 41-åringen pekas ut för att ha haft nära kontakt med Abu Musab al-Zarqawi, som dödades vid ett amerikanskt flyganfall i juni.
Beslutet innebär att 41-åringens ekonomiska tillgångar fryses och att han får reserestriktioner, ett beslut som tidigare drabbat några svenskar med somaliskt ursprung. Samtidigt med 41-åringen sattes ytterligare fyra namn upp på det amerikanska finansdepartementets lista. Namnen har godkänts av FN:s sanktionskommitte. Sverige har inte motsatt sig att 41-åringen satts upp på sanktionslistan, uppger UD:s presstjänst för TT.
USA anklagar 41-åringen för att vara den oomtvistade ledaren för en extremistisk grupp kring en moské i Brandbergen, och att hans ledarskap bygger på hans kontakter med al-Qaida-ledare som han träffat i Pakistan och Afghanistan. Han ska också, enligt USA:s anklagelser, ha varit Zarqawis representant i Europa i frågor som rör kemiska och biologiska vapen.
I en intervju med DN har 41-åringen, som är gift med en kvinna uppvuxen i Sverige, sagt att familjen bodde i Pakistan 2000 och 2001 men att han var tillbaka i Sverige vid attacken mot World Trade Center i New York den 11 september. Han sade att intresset för honom beror på att han är praktiserande muslim och att han därför skuggats av Säpo i mer än tio år.
- Jag vill leva som muslim. Jag har inte försökt dölja att jag bott i Afghanistan. Men jag har inget med al-Qaida att göra. Jag har inte stridit för al-Qaida. Men jag säger vad jag anser om den marockanska regimen.
41-åringen har blivit nyhetsstoff tidigare. I mars 2004 greps han och förhördes av säkerhetspolisen. Han delgavs misstanke om delaktighet i tågattentaten i Madrid tidigare samma månad. Men misstankarna mot honom var inte starkare än att han släpptes senare samma dag.
En vecka senare greps han av dansk polis vid ett dramatiskt polistillslag i en lagerlokal i Ishöj utanför Köpenhamn, efter ett tips från den svenska säkerhetspolisen. Då ville Marocko ha honom utlämnad, men grunderna för utlämningen underkändes av en dansk domstol och efter nära en månad beslutade det danska justitieministeriet att skicka tillbaka 41-åringen som en fri man till Sverige.
Senare konstaterade polisintendent Anders Thornberg vid säkerhetspolisens avdelning för skydd och kontraterrorism i DN att efterlysningen och det material man fick från Marocko inte gav någon anledning att förhöra 41-åringen i Sverige.
- Han är svensk medborgare och innan man hör någon över huvud taget måste det finnas tillräckliga misstankar, konstaterade Thornberg då.
Anledningen till att säkerhetspolisen informerade den danska säkerhetspolisen så att han kunde gripas där var en FN-resolution om samarbete och informationsutbye för att förhindra terrordåd.
41-åringens advokat vid gripandena 2004 var Abdel-Hay Alami. Han säger att han är förvånad över att 41-åringen satts upp på listan över dem som får sina tillgångar frysta.
- Jag har svårt att tro på USA:s anklagelser. I de kontakter jag hade med honom då fick jag intrycket att han var en vanlig, hängiven troende muslim, inget annat, säger Abdel Hay-Alami.
En 27-årig man med marockanskt ursprung, som greps samtidigt med 41-åringen vid Säpos razzia på våren 2004, har åter tagits i förvar och hörts av Säpo. Han har nyligen fått avslag på sin asylansökan.
Abdel Hay-Alami är även advokat åt 27-åringen men är belagd med yppandeförbud och kan därför inte uttala sig om eventuella kopplingar mellan att USA fört upp 41-åringen på listan och att Säpo åter intresserar sig för 27-åringen.
- Men jag kan säga att om 27-åringen utvisas till Marocko så riskerar han livet.