Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Nyheter

Svenskt bitcoinbolag: Skatteverket vill avslöja våra kunder

En butik i Hongkong med en bitcoin-skylt på dörren.
En butik i Hongkong med en bitcoin-skylt på dörren. Foto: Philippe Lopez/AFP

BTCX, ett svenskt företag för bitcoinväxling, ska tvingas lämna ut kunders transaktionshistorik till Skatteverket. Nu säger företaget att 20.000 kunders anonymitet kommer röjas och går till domstol för att slippa.

Skatteverkets krav kommer i form av en så kallad tredjemansrevision, vilket betyder att företag tvingas lämna ut information som kan användas för att kontrollera någon annan.

I det här fallet begär Skatteverket att BTCX ska lämna ut information om kunders köp och försäljning av bitcoin. Tjänsten BTCX är ett slags växlingskontor för bitcoin. Enligt egen uppgift är den störst i Sverige, och det är data från denna tjänst Skatteverket nu kräver.

Det framgår av ett kravbrev från Skatteverket som DN har tagit del av.

Skatteverket begär dels att få ut uppgifter om hur många bitcoin som har köpts eller sålts. Men enligt BTCX betyder det också att företaget tvingas lämna ut den unika kod – ungefär som ett id-nummer – som varje digital ”plånbok” för bitcoin har. Tillsammans med personuppgifterna skulle detta betyda att samtliga kunders identiteter skulle röjas.

På grund av hur bitcoin är konstruerat skulle det då bli möjligt för Skatteverket att kartlägga transaktioner personerna har genomfört, även transaktioner som BTCX inte har varit inblandat i. Dessutom skulle de kunna följa alla framtida transaktioner, inte bara växlingar via BTCX egen sajt. Detta eftersom alla bitcoinöverföringar loggas öppet med id-numret på deras plånböcker.

Med andra ord: Skatteverket skulle kunna kartlägga överföringar mellan privatpersoner eller företag gjorda i tron att de skedde anonymt.

Företaget uppger att omkring 20.000 personer skulle påverkas. Samtliga är svenskar, enligt Christian Ander, vd på Goobit, företaget bakom BTCX.

– Det låter på dem som att de ber om en ögonblicksbild, men de skulle kunna se all historik och allt som har skett. Dessutom skulle de kunna följa allt som sker i framtiden, säger han.

Enligt honom har kunderna förutsatt att deras plånböcker kan hållas anonyma.

– Våra användare är inte alls beredda på det. Det vore extremt integritetskränkande om informationen kom ut, som att ge ut alla sina kontoutdrag på alla sina bankkonton för all framtid. Vi frågar oss ifall det är precis vad Skatteverket har tänkt sig eller ifall de inte vet vad de gör.

Nu har BTCX gått till Förvaltningsrätten och begärt att få slippa lämna ut alla dessa uppgifter. ”Genom att erhålla bolagets samtliga bitcoinwallets får man samtidigt tillgång till bolagets samtliga kunders bitcoinadresser”, skriver företaget till rätten och fortsätter:

”Genom dessa uppgifter skulle Skatteverket få del av varje bitcoins historik, vilket inbegriper samtliga tidigare ägare och transaktioner.”

– Vi hoppas att bitcoinadresser ska ses som privata angelägenheter som de inte kan begära ut på måfå, säger Christian Ander och betonar att han gärna bistår myndigheter i brottsutredningar om det sker på rätt sätt.

– Vilken myndighet som helst kan höra av sig. Om ett brott utreds så hjälper vi till. Det har vi gjort med polisen vid flera tillfällen, säger Christian Ander.

Tredjemansrevision är en omstridd metod. 2012 slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att SEB gjorde rätt som vägrade att lämna ut transaktionsuppgifter från 900 kunder. Även internetoperatören Bahnhof har tagit strid mot en tredjemansrevision, efter att Skatteverket år 2007 begärde ut kunduppgifter. Bahnhof förlorade dock tvisten.

I sin inlaga till Förvaltningsrätten betonar BTCX att företaget är redo att samarbeta med Skatteverket så länge den känsliga informationen inte måste överlämnas.

– Vi kommer göra det så svårt som möjligt för Skatteverket att använda den här informationen mot våra kunder och skydda deras integritet. Om vi blir tvungna så kommer vi också meddela dem att det är bäst att byta bitcoinplånbok.

Skatteverkets presschef Maja Fröman säger till DN att myndigheten inte kan kommentera fallet med hänvisning till sekretess, men Lars Osihn, verksamhetsutvecklare på Skatteverket beskriver vilka möjligheter tredjemansrevisioner ger.

– Vi kan välja att hämta in uppgifter om ett antal personer för kontroll, men det innebär inte att vi hämtar in en massa uppgifter utan att veta varför vi gör det, säger han.

Skatteverket har möjlighet att begära in uppgifter för att granska exempelvis en bransch eller en del av en bransch som ska kontrolleras extra ett visst år.

– Rent teoretiskt kan man tänka sig att bitcoin kan vara ett sådant område, säger Lars Osihn.

– Innan vi inhämtar uppgifter ska vi väga olika intressen mot varandra. Vi måste ta hänsyn till proportionalitetsprincipen.

Bitcoin och plånböcker

Bitcoin är en helt digital, så kallad kryptovaluta. Det utmärkande för valutan är att den inte kontrolleras av någon centralbank eller motsvarande. Mängden bitcoin som finns i världen kontrolleras i stället av kryptofunktioner.

För att använda bitcoin behöver man en virtuell plånbok som gör att man får en adress i nätverket. Adressen är upp till 35 tecken lång och påminner mest om ett komplicerat lösenord: Exempel: "3J98t1WpEZ73CNmQviecrnyiWrnqRhWNLy"

Denna adress används för att ta emot överföringar.

Vem som för över bitcoin till vem loggas öppet i nätverket, så alla kan se. Men det som syns är de svårtydda plånboksadresserna.

För att koppla detta till fysiska personer måste man veta vem som står bakom en viss adress.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.