För ett par år sedan slog Migrationsöverdomstolen fast att det krävs styrkta identitetshandlingar för anhöriginvandring. Det slog främst mot somalier eftersom det saknas ordentliga myndigheter i Somalia som kan utfärda pass som är godtagbara för svenska myndigheter.

Men i januari i år fastslog domstolen i stället, att om släktskapet kan styrkas genom dna-tester behöver inte längre identiteten i övrigt styrkas.

– Juridiskt sett ökar domen möjligheterna för kärnfamiljer att återförenas, säger Jonas Lindgren, verksamhetschef på Migrationsverket till TT.

I fjol sökte, alla nationaliteter inräknade, cirka 41.000 människor uppehållstillstånd som anhöriga i Sverige. I en ny prognos till regeringen på onsdagen tror nu Migrationsverket att bara antalet somaliska sökande kan öka med 18.500 i år, säger Lindgren.

– Vi har börjat att titta på den gruppen, men domen kommer nog också att få effekter för till exempel afghaner.

– Det finns sedan tidigare ett stort antal asylsökande som till följd av en tidigare dom, som trycker hårt på vikten av nationella id-papper, har kommit i kläm, fortsätter Lindgren.

I de 18.500 ärendena inräknas 3 500 som ligger i migrationsdomstolar över landet och som i och med domen kan återtas av verket.

Kommer ni att klara av att hantera den här ökningen av ärenden?

- Vi har sedan tidigare långa väntetider och en hög andel öppna ärenden som vi jobbar med att få ner. Vi har därför vänt oss till regeringen och sagt att vi räknar med att behöva ungefär 100 miljoner kronor extra, säger Jonas Lindgren.