Jägarna kommer troligen att få skjuta mellan 20 och 40 vargar i Sverige den kommande vintern. Det blir den första allmänna licensjakten på varg i landet på 45 år.
Nivån på 20-40 djur är vad forskarna rekommenderar. Men de säger samtidigt att det är omöjligt att få till en perfekt avskjutning.
Jakten, som kommer att ske i form av licensjakt, är ett resultat av de beslut som regering och riksdag fattade i oktober i år, och som innebär att vargstammen i landet inte får överstiga 210 djur. Den nuvarande stammen ligger ungefär på den nivån.
- Att vi får ett tak är unikt. Det innebär att vi ska reglera stammen vilket är oerhört svårt. Det har vi inte lyckats med med någon djurart i Sverige tidigare, säger Olof Liberg, koordinator för det skandinaviska vargforskningsprojektet Skandulv.
Liberg redogjorde för problemen vid ett särskilt vargjaktsseminarium i Jägareförbundets regi på Öster Malma i Sörmland.
Jakten beräknas starta i början av januari. Alla vargar är berörda förutom nya, genetiskt värdefulla invandrare österifrån och deras avkomma. Dessa förblir fredade.
Naturvårdsverket ska ta beslut om kvoten i mitten av december, och kommer sannolikt att hålla sig inom den rekommenderade nivån på 20—40 djur, fördelade på varglänen Västra Götaland, Värmland, Dalarna, Örebro och Gävleborg.
Enligt Susanna Löfgren, rovdjursansvarig på Naturvårdsverket, kommer länen att få rätt stora friheter att själva avgöra hur jakten ska gå till. Det finns med andra ord möjligheter att radera ut en hel flock om så önskas. Men troligen blir avskjutningen i de flesta fall relativt fri.
Regeringens förhoppning är att vargjakten, som är minst sagt kontroversiell, ska minska konflikten mellan naturvården och lokalbefolkningen.
- Det gäller nu att visa att det här fungerar. Det är en trovärdighetsfråga för jägarna. Detta innebär inte att det är fritt pang ute i buskarna, säger Robert Andrén, departementsråd på Jordbruksdepartementet.
Tanken är också att regionalisera vargbesluten, med särskilda grupper i länen där alla parter ingår. Den biten är ännu inte på plats och får vänta till nästa vinter, men enligt Annelie Sjölander-Lindqvist, beteendevetare vid Göteborgs universitet, ska man inte ha för stora förhoppningar på att grupperna ska innebära ett slut på vargkonflikterna.
- Liknande grupper finns redan ute i länen och vi har sett vid våra studier att de kan förstärka polariseringen. Folk är ofta med i grupperna för att bevaka sina intressen, snarare än att föra dialog, säger hon.