Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

200 000 sjuka och arbetslösa tvingas till socialen

Mer än 200 000 svenskar tvingas till socialkontoren trots att de egentligen inte hör hemma där. De flesta är arbetslösa och sjuka som inte får ersättning från välfärdssystemen. Det visar nya siffror som Akademikerförbundet SSR tagit fram.

Försörjningsstödet, eller socialbidraget som det kallades tidigare, är tänkt att vara det allra yttersta skyddsnätet när alla andra möjligheter är uttömda. Men nu kommer helt nya grupper till socialkontoren.

– Det har uppstått en diskussion bland våra medlemmar om hur försörjningsstödet var tänkt att fungera och hur det används. Därför beslöt vi oss för att gräva lite djupare i ämnet, säger förbundsordföranden Heike Erkers.

Undersökningarna resulterade i rapporten "Försörjningsstödets framtid - 200 000 försörjningsstödstagare borde bort " som presenteras på ett lunchseminarium i Almedalen i dag.

Heike Erkers ser många problem med att sjuka och arbetslösa tvingas till socialkontoren. Ett av dem är att de hjälpsökande måste ha sålt allt av värde innan de kan få pengarna de behöver.

– De får exempelvis veta att de måste sälja bilen och inser att de inte kan söka jobb utan bil. Resultatet blir att de hankar sig fram med hjälp av släkt och vänner och inte hinner ägna den tid som behövs för att söka jobb, säger Heike Erkers.

Hon tror också att det finns ett stort psykologiskt värde i att finnas i något av systemen och få pengar därifrån om man exempelvis är arbetslös.

– Det kan inte kännas bra att behöva gå till samma socialkontor som grannen som är grav narkotikamissbrukare bara för att man är utan jobb, säger Heike Erkers.

Att fler får försörjningsstöd i stället för ersättning från a-kassan och Försäkringskassan innebär också att kommunerna tvingas ta över kostnader som annars skulle ha legat hos staten.

– Kommunerna får kostnaderna men har inte kunskapen och inte verktygen som hjälper arbetslösa att få ett jobb, säger Heike Erkers.

Rapporten går igenom orsakerna till varför drygt 260 000 svenskar fick försörjningsstöd under 2011. Det här är de vanligaste anledningarna:

Ingen ersättning. Det har blivit svårare att kvalificera sig för a-kassa och många arbetslösa står utanför systemet. Sjuka som av olika skäl fallit ur systemet har inte heller rätt till ersättning. Totalt rör det sig om cirka 85 000 personer.

För låg ersättning. Taken för ersättningarna från a-kassan och sjukförsäkringen har inte hängt med inkomstutvecklingen. Det gör att försäkringarna täcker en mindre del av inkomstbortfallet än tidigare och att ersättningen inte räcker till att leva på. Räknar man även in dem som inte klarar sig på sin föräldrapenning består den hår gruppen av mer än 56 000 personer.

För låg lön. Nästan 14 000 personer behövde försörjningsstöd trots att de arbetade. I en del fall berodde det på att personen arbetade deltid men det förekom också att lönen var för låg för att leva på och att det dröjde lång tid innan lönen betalades ut.

Pengarna dröjer. Om ersättningarna från a-kassan och sjukförsäkringen kom snabbare skulle många klara sig utan försörjningsstöd. Många pensionärer måste ha försörjningsstöd i väntan på det statliga äldreförsörjningsstödet. Det finns också föräldrar som inte kan försörja sig för att de saknar förskoleplats. Sammantaget rörde det sig om drygt 28 000 personer.

Integrationspolitiken. Det tar lång tid att komma in på arbetsmarknaden för många nyanlända. I stället för att de deltog i språkundervisning, arbetsmarknadsutbildning och andra program hänvisades 30 000 personer till försörjningsstöd.

Kan inte arbeta. Personer som av olika skäl är oförmögna att arbeta och personer som råkar ut för oväntade händelser som gör att de behöver pengar är de som traditionellt haft försörjningsstöd. Under 2011 var det 49 000 personer som fick försörjningsstöd på de här grunderna.