Freden i Fredrikshamn är ingen milstolpe i europeisk historia. Men avtalsunderskrifterna betydde desto mer för Sverige och Finland. För 200 år sedan, den 17 september 1809, gick de båda landsdelarna skilda vägar.
I Luleå stift uppmärksammas 200-årsdagen genom allmän klockringning i kyrkorna klockan 18 på torsdagen. Detsamma sker på andra sidan om den svensk-finländska gränsen, i Uleåborg stift. Fredsmässor kommer att hållas i båda stiftens kyrkor.
Efter de svenska styrkornas nederlag mot ryska armén i finska kriget 1808–1809 flyttades Sveriges östra gränslinje långt västerut. Finland, Åland samt dåvarande Västerbotten och Lappland öster om Torne älv tillföll tsardömet. Efter 600 år förlorade Sverige den finländska ”rikshalvan”.
Fredsavtalet skrevs under i Fredrikshamn, en liten stad i sydöstra delen av Finland, den 17 september 1809 av representanter för Sverige och Ryssland. Freden följde på en rad motgångar för Sverige i kriget. De båda sista slagen stod i Umeåtrakten, i Sävar den 18 augusti och i Ratan dagen efter.
I mars samma år hade kung Gustav IV Adolf avsatts, efter att ha dragit på sig krigsmaktens ilska. Officerarna lade skulden för Sveriges motgångar i kriget på kungen, som hårdnackat vägrat att gå Napoleon till mötes i det frontbyggande mot Storbritannien som Frankrike bedrivit under lång tid och även fått med Ryssland i efter segern över tsarens styrkor 1807.
Regeringarna i Sverige och Finland driver under 2009 projektet "Märkesåret 1809". Tanken är att uppmärksamma att 200 år gått sedan Finland och Sverige skildes åt. "Syftet med projektet är att stärka samhörigheten mellan Finland och Sverige", står att läsa på Märkesårets hemsida.
Torsdag kväll, den 17 september, sänds i SVT 2 "Tema: 200 år utan krig", med start klockan 19.30. I tv-programmet diskuteras bland annat hur Sveriges och Finlands identiteter påverkats av historien och hur Sverige tacklar säkerhetspolitiken, ett område där grannländerna må ha samsyn men i praktisk handling agerar olika.