Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

200 söker vård för fallskador – varje dag

00:22. Judoinstruktör Benny Nyström bjuder på fyra snabba tips på hur du faller utan att skadas.

En knölig mattfrans, hala höstlöv eller plötslig obalans på en stege. Drygt 70.000 människor måste varje år vårdas på sjukhus för att de har ramlat illa. Allt fler människor dör också på grund av fallolyckor. Dödsfallen är mångdubbelt fler än de som omkommer i trafiken.

De flesta fallolyckor sker i hemmet. Dålig balans, biverkning av vissa läkemedel och svag muskelstyrka är några av förklaringarna till olyckorna.

– Äldre faller mer än yngre men vi ramlar i alla åldrar - fast vid olika omständigheter. Det kan vara halt ute eller vi klättrar i berg. Men visst, ju äldre vi blir, desto mer ökar risken för fallolyckor och desto större blir konsekvenserna, säger Lillemor Lundin Olsson, professor i fysioterapi vid Umeå universitet.

Det är fler män än kvinnor som dör av fallolyckor, men det är betydligt fler kvinnor än män som råkar ut för fallolyckor. När kvinnors östrogennivåer sjunker i klimakteriet drabbas många av benskörhet vilket ökar risken för frakturer.

Att ta emot ett fall med handen är vanligt, men leder inte sällan till en handledsfraktur. Andra skador som uppstår när man ramlar kan vara axel- och/eller nyckelbensfrakturer, men också höftfrakturer.

– En höftfraktur är allvarligt även om den opereras. Att skadas på så sätt förändrar livet för många, både fysiskt och psykiskt. Man blir rädd att gå ut, isolerar sig, blir inaktiv och kanske deprimerad. Det blir en ond cirkel, förklarar Lillemor Lundin Olsson.

Att i snitt 200 personer per dag måste söka akut vård för att de har ramlat och slagit sig illa, innebär inte enbart ett lidande för den som drabbas, utan är också kännbart samhällsekonomiskt. Enligt statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, kostar fallolyckor samhället 24,6 miljarder per år. Insatsen för att förebygga fallolyckor är betydligt lägre: 3,4 miljarder.

– Det finns mycket man kan göra själv, olika träningsprogram. Med det måste skapas ett större utbud från samhällets, företagens och olika organisationers sida. Som stöd och information, anser Lillemor Lundin Olsson. Och att träna balansen är A och O.

Läs mer: Så lär du dig att falla på rätt sätt

Balansträning är ett sätt att förebygga risken att ramla. Att se över sina läkemedel ett annat. Vissa sömnmedel, blodtrycksmediciner och psykofarmaka kan påverka balansen negativ. Liksom näringsfattig kost och för lite vätska.

– Det är en identitetsförändring att bli äldre. Man vill kanske inte visa att man fått sämre balans och man vill inte göra bort sig med att ramla.

Socialstyrelsen kommer i oktober att ha en nationell kampanj ”Balansera mera” på just temat mat, motion och medicin.

– Att man inte har uppmärksammat fallolyckor som så stort problem tidigare beror på att det inte finns någon som har huvudansvar för det på samma sätt som exempelvis Trafikverket har för trafiken, säger Inger Mörk, sakkunnig inom fallolyckor på Socialstyrelsen.

Hon ser gärna att det satsat mer pengar när det gäller forskning kring fallolyckor.

– När en äldre människa faller så är det ett fall. Det blir inga stora rubriker. De gamla faller så tyst.

Men under politikerveckan i Almedalen i somras slog Svenska Judoförbundet på trumman för en ny satsning: Fallträning för äldre. I höst ska förbundet vidareutbilda sina tränare att hålla kurser i falltrygghet.

– Den som en gång har fallit och skadat sig illa blir rädd för att samma sak ska hända igen. Vi vill träna de äldre att få kroppssäkerhet, säger Kriistina Pekkola, förbundsordförande i Judoförbundet. Men det är inte bara de allra äldsta som behöver fallträna. Vi behöver faktiskt börja redan i 50-årsådern.

Fakta: Fallolyckor

Varje år...

... dör drygt 1000 människor (582 män och 474 kvinnor) av fallolyckor i Sverige. Det är nästan tre per dag och fler än de som omkommer i trafiken.

... får 70 000 personer (ungefär 200 personer per dag) uppsöka en akutmottagning på sjukhus på grund av att de har ramlat illa. Räknar man in de som söker till öppenvårdens akutmottagningar blir siffran nära 300 000 per år.

De flesta fallolyckor sker i hemmet.

Ju äldre man blir desto större är risken att råka ut för fallolyckor. Men även unga drabbas. För personer 80 år eller äldre, orsakas nio av tio skador av ett fall.

Så minskar du risken för att ramla:

Balansträna regelbundet och styrketräna. Lägg successivt till motion.

Se över dina mediciner en gång per år – rådfråga läkare. Vissa mediciner kan göra dig trött och därmed påverka balansen.

Ät rätt för att undvika näringsbrist. En balans av fett, kolhydrater(potatis/gryn, ris, pasta), proteiner (ägg, ost, bönor, fisk, kött), grönsaker och frukt.

Drick vatten även mellan måltiderna.

Säkra hemmet. Ha bra belysning, halkskydd under mattorna och sladdfria golv.

Bär mobiltelefonen i fickan så du snabbt kan få hjälp om olyckan ändå är framme.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.