En 34-årig kvinna häktades i tisdags misstänkt för att på påskdagen ha knivmördat två män i Växjö. Kvinnan hade tvångsvårdats för paranoid schizofreni men skrevs ut i mars i fjol. Landstinget i Kronoberg har beslutat att göra en internutredning för att se om de gjort något fel.
Diskussionen är allt annat än ny. Under hela 1900-talet har psykvården debatterats och lagarna har skrivits om. Från att under den första halvan av förra seklet främst ha bestått av tvångsvård, har psykvården under de sista femtio åren gått mot i huvudsak frivillig vård.
Under 1970-talet, efter bred kritik mot mentalsjukhusen och tvångsvården, flyttades mycket resurser från anstaltsvården till den öppna vården. Vid psykvårdsreformen under mitten av 1990-talet genomfördes dessutom omfattande besparingar inom vården för psykiskt sjuka. Många patienter skrevs ut och de stora mentalsjukhusen stängdes.
Men den öppna, frivilliga vården, som nu skulle ta hand om de patienter som skrevs ut, hängde inte med. Resurserna räckte inte till.
I maj 2003 löpte en 32-årig man amok med ett järnspett utanför Åkeshovs T-banestation. En äldre man dödes och sex personer, varav flera barn, skadades. Mannen, som senare dömdes till rättspsykiatrisk vård, hade under flera år till och från vårdats för psykisk sjukdom. Samma dag som dådet omhändertogs mannen av polis. Polisen kördes till en beroendeenhet i Åkeshov där personalen lät honom gå i väntan på sin inbokade tid.
Bara några dagar senare mejade en 50-årig man ner 20 personer med sin bil på Västerlånggatan i Gamla stan i Stockholm. Två personer omkom och 18 skadades. Mannen led av allvarliga vanföreställningar och dömdes senare till rättspsykiatrisk vård
Den 11 september 2003, samma dag som utrikesministern Anna Lindh dödades, knivdödades också den femåriga flickan Sabina utanför en förskola i Arvika. Gärningsmannen var under tiden för mordet inskriven på en psykiatrisk klinik i närheten av förskolan men fick av resursskäl gå ut utan övervakning.
Socialstyrelsens granskning efter mordet visade att bristerna inom psykvården i Värmland var omfattande. Antalet vårdplatser inom länet hade halverats på några år och det fanns stora brister i journalföring och dokumentation. Psykchefen i Värmland tvingades sluta och fem läkare anmäldes till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.
Nu blossade debatten upp igen. Politiker, experter, sjukvårdspersonal och forskare krävde att psykvården förbättrades. Forskare menade att risken för att råka ut för oprovocerat våld hade ökat på grund av besparingarna inom psykiatrin.
– Det är ingen slump att det blivit fler psykiskt sjuka lagöverträdare ute på stan, man har organiserat psykiatrin så att de blivit fler. Man har missat att bygga upp ett bra skyddsnät sedan psykiatrireformen genomfördes, sade Lars Erik Ingerlo, forskare på Rättsmedicinalverket (RMV) till DN 2003.
Andra bedömare menade däremot att det dödliga våldet inte hade ökat på grund av att slutenvårdsplatserna inom psykiatrin minskat. I den utredning som Socialstyrelsen gjorde efter dåden i Gamla stan och Åkeshov konstaterades att sambandet var svagt.
Men även mordet på utrikesminister Anna Lindh drogs in i debatten Chefsåklagare Krister Petersson menade att mordet kunde vara en hämnd för resursbristen inom psykiatrin. Under de första förhören pratade den nu dömde mördaren Mijailo Mijailovic bara om att han inte fått den vård han tyckte sig behöva.
Under hösten 2003 sade den dåvarande socialministern Lars Enqvist att antalet platser inom den slutna vården behövde utökas. Regeringens expert Anders Milton fick i uppdrag att leda den nationella psykiatrisamordningen.
Tre år senare lämnade han in sitt slutbetänkande till regeringen. I utredningen föreslog Milton, förutom en satsning på två miljarder årligen under sju år, att vårdplatserna skulle bli fler.
– Det är helt klart för få i dag. Det ska finnas allvarlig självmordsrisk eller du ska höra röster som uppmanar dig att skada någon för att bli inlagd i dag, sade han då till DN.
2008 infördes en ny vårdform i lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) – öppen psykiatrisk tvångsvård. I februari i fjol lämnade Socialstyrelsen en rapport till socialminister Göran Hägglund (KD) med beskedet att tvångsvården i Sverige lider av kraftig platsbrist. Behandlingen är ofta ensidig och många patienter saknar en individuell vårdplan. Myndighetens budskap: Regeringen "bör överväga" att vidta särskilda åtgärder för att stödja landstingen så att vården kan bli bättre.
Nu är vi där igen. Efter dubbelmordet i Växjö väcks återigen frågan: hade mordet kunnat undvikas?