2007 var ett ”guldår” för akademikerna på arbetsmarknaden. I snitt hade närmare åtta av tio av de drygt 44 000 som tog examen 2006 arbete efter ett år. Och majoriteten fick anställningar som krävde högskoleexamen.
Högskoleverkets nya rapport, som DN har fått ta del av, visar att akademiker med yrkesexamen som läkare, tandläkare, civilingenjörer, högskoleingenjörer inom bygg, specialpedagoger, specialistsjuksköterskor, psykoterapeuter var de som lättast fick arbete under högkonjunkturen 2007. Bland dessa grupper hade över 90 procent arbete ett år efter sin examen.
– Civilingenjörer har varit väldigt eftertraktade under en längre tid och de sugs ofta upp av arbetsgivare redan innan de är klara med sina utbildningar. Men generellt var det ovanligt med examensgrupper som hade mindre än 70 procent etablerade, säger Örjan Hemström, utredare på Högskoleverket.
Mer än dubbelt så många kvinnor som män, drygt 29.000 mot 14.000, tog examen 2006. 81 procent av männen fick arbete, 77 procent av kvinnorna.
Inom ett kvinnodominerat yrke som sjuksköterska har de examinerade männen haft lättare att få arbete även när HSV har tittat några år tillbaka. Men man har inte kunnat se motsvarande skillnader till kvinnornas fördel bland exempelvis högskoleingenjörer.
Av 4.200 sjuksköterskor som examinerades 2006 var 539 män och av dem hade 89 procent arbete ett år efter utbildningen. Av kvinnorna var det 81 procent av de resterande 3.700 kvinnorna som hade fått arbete.
Bland högskoleingenjörer, inom exempelvis bygg, där 2007 var ett toppår på arbetsmarknaden, fick 88 procent (122 st) av kvinnorna arbete mot 95 procent (227 st) av männen. Och inom högskoleingejörsexamen, med inriktningen maskin, så var det 80 procent av kvinnorna (111 st) och 86 procent av männen (457 st) som fick arbete.
Om fler män än kvinnor (eller vice versa) lyckas etablera sig inom olika yrken varierar annars från år till år. Men bland dessa bägge examensyrken och några till hade männen haft ett gynnsammare läge sedan minst tre år tillbaka enligt HSV:s granskning.
– Vad det kan bero på kräver en djupare analys som vi inte gjort i den här rapporten, konstaterar Örjan Hemström.