Sverige

40 ton mikroplast spolas ut i Östersjön i år

Mikroplast i djurplankton.
Mikroplast i djurplankton.

Upp till 40 ton mikroplaster från duschtvålar och skrubbkrämer hamnar varje år i Östersjön visar en ny undersökning. Nu vill forskare ha en obligatorisk märkning och att plastpartiklarna på sikt försvinner ur hygienartiklar.

Många kroppsvårdsprodukter innehåller mängder av minimala plastartiklar. En del går att se med blotta ögat andra är så små som en miljondels millimeter, en nano­meter.

När vi tvättar oss eller sköljer av peelingkräm spolas plasten ner i  avloppet. Enligt en ny rapport hamnar cirka 130 ton mikroplast i  avloppen i länderna runt Östersjön. En del tas om hand av reningsverk men mellan 10 och 30 procent fortsätter ut i naturen.

Det innebär att Östersjön varje år tar emot uppemot 40 ton mikroplaster från kroppsvårdsprodukter.

– För hygienprodukter finns det alternativ till mikroplaster, så de borde bytas ut snarast möjligt. Till dess skulle vi vilja att produkter med plastpartiklar försågs med obligatorisk märkning, säger forskaren Katja Broeg.

Hon arbetar vid Östersjöcentrum på Stockholms universitet och har sammanställt studien som baseras på fakta från undersökningsföretaget Euromonitor.

Plastpartiklarna fungerar som rengörare och tar bort hudrester. Vanligast är de i skrubbkrämer, men förekommer också i duschgelé och tandkrämer.

– Som konsument ska man läsa innehållsförteckningen. Om det står polyethylene, pe, innebär det att produkten innehåller plast, säger Katja Broeg.

Störst är problemet med de minsta partiklarna. De smiter enklast igenom reningsverken och uppfattas som föda av de minsta djuren som plankton och bottenlevande musslor. När de äts av större djur vandrar plasten upp i näringskedjan.

Ju mindre plastpartiklarna är, desto större är risken för att de tränger in i djurens celler och vävnader. Efter en undersökning som mätt mikroplast hos odlade musslor gör forskare uppskattningen att en genomsnittlig europeisk skaldjursätare får i sig omkring 11 000 plastpartiklar per år.

Men om det påverkar männi­skors hälsa är svårt att säga.

– Vi vet inte hur det påverkar, det måste vi undersöka mer. Men vi vet att vi måste göra något. Plasten kan inte tas bort ur Östersjön, det är som att fylla ett badkar med något som inte försvinner och det är inte bra för någon, säger Katja Broeg.

DN frågar:

Kände du till att det kan finnas mikroplast i din duschtvål?

Ewa Tollare, 66, pensionär, ­Kungsholmen:

– Nej, men det låter inte bra alls. Jag försöker tänka på att inte köpa plast, till exempel så köper jag inte plastpåsar på affären.

Moa Svensson, 21, student, ­Sollentuna:

– Ja, men det är svårt som individ att göra något åt det. Det känns inte som att någon vet om det heller.

Andreas Kozub, 33, arbetssökande, Staffanstorp:

– Ja, konstigt att det är lagligt. När det inte är märkt blir det dessutom svårt för konsumenten att göra ett aktivt val.

Sarah Engström, 18, student, Spånga:

– Nej, det är inte bra för miljön om det fortsätter så här. Det borde vara bättre information om vad det man köper innehåller för något.

Fakta:

Om det står polyethylene, eller förkortningen pe, i innehållsförteckningen innehåller produkten plastpartiklar.

Det finns även andra plaster som är mindre vanliga.

En gratisapp låter dig se om varan innehåller mikroplaster. Appen går att ladda ner från www.beatthemicrobead.org, som app kan den hittas under namnet beat the microbead och i App Store heter den: Warning: Plastics Inside!. Genom att skanna en varas streckkod talar appen om ifall varan innehåller mikroplaster.

Förtydligande 2015-04-15 13:47
Artikeln om mikroplast i onsdagens DN var uppskattad men många läsare hade svårt att hitta appen som berättar om en vara innehåller mikroplaster. Appen går att ladda ner från www.beatthemicrobead.org, som app kan den hittas under namnet beat the microbead och i App Store heter den: Warning: Plastics Inside!.