Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

42 barn tvingas söka vård efter lek – varje dag

Bako Ali leker med barnen Arvin, 6 år, och Kevin, 7 år, i lekparken Lugnet i Västertorp.
Bako Ali leker med barnen Arvin, 6 år, och Kevin, 7 år, i lekparken Lugnet i Västertorp. Foto: Erik Ardelius

Över 15 000 barn skadas varje år på svenska lekplatser – så illa att de måste uppsöka ett sjukhus. Det visar ny statistik från Socialstyrelsen. Nu inleder DN en granskning om säkerheten på lekplatser – och vi behöver din hjälp i vårt arbete.

Lekplatser är ett naturligt ställe för bus, skoj och lek – men också en av de vanligaste olycksplatserna.

Socialstyrelsen har på Dagens Nyheters uppdrag gjort en datakörning och tagit reda på hur många barn som skadas.

Statistiken visar att i snitt 15.500 barn skadas varje år på svenska lekplatser – skador som är så allvarliga att barnen behöver uppsöka en akutmottagning. Det motsvarar 42 fall per dag.

Siffrorna omfattar åren 2010 till 2012 – och baserar sig på skattningar från uppgifter ur en databas som sjukvården använder. När en patient besöker ett sjukhus eller primärvårdsjour rapporteras en olycka i ett särskilt system där lekplatser har en egen rapporteringskod.

Det går inte att se om problemen har ökat eller minskat – och det finns sannolikt ett stort mörkertal.

Besiktningsmannen Sven Erik Henriksson genomför kontroller av hundratals lekplatser varje år på uppdrag av exempelvis kommuner eller bostadsrättsföreningar. Han ser att det ofta slarvas med underhåll.

– Vanliga fel som jag upptäcker är slitage, till exempel gungkättingar som är slitna eller räcken och barriärer som har gått sönder. Om en bräda har ruttnat är det lätt hänt att ett barn faller ner, säger han.

Statistiken visar att det är något vanligare att pojkar skadas än flickor. I sjukhusens register går det även att se vilken typ av skador som barnen har fått. I 25 procent av fallen handlar det om skador på huvudet, framför allt hjärnskakning, krosskador eller öppna sår. Näst vanligast är skadorna på händer och handleder, oftast frakturer.

I ungefär 12 procent av alla fall måste barnen vårdas i sluten vård.

Ladda ned DN:s app Lekplatsgranskning” på App store

DN träffar Tove Lundholm med 2-årige Viktor på lekplatsen Lugnet i Västertorp i södra Stockholm. Hon har reagerat på att lekplatser har blivit mer och mer avancerade.

Hon pekar på en hög klätterställning en bit bort där underlaget är ganska hårt.

– Ibland kanske det inte är så bra planerat. Jag tycker att kommunens lekplatser oftast är väldigt välskötta. De lite mer slitna lekplatserna hittar man oftast i bostadsområden, till exempel en bostadsrättsförenings lekplats, säger Tove Lundholm.

 Tipsa DN om faror på lekplatser

Ansvaret för att en lekplats är säker ligger hos fastighetsägaren, till exempel en kommun eller ett fastighetsbolag. Enligt Konsumentverket, som arbetar med frågor om lekplatssäkerhet, är ”fasta föremål” den vanligaste utlösande faktorn i samband med en olycka. De föremål som utlöser flest olyckshändelser är klätterställningar, gungor och rutschbanor.

Myndigheten gjorde år 2008 en kontroll av kommunala lekplatser. Över 400 säkerhetsbrister upptäcktes på de 29 lekplatser som undersöktes i fem kommuner.

– Det finns inget krav på efter­besiktning. Ibland kommer jag tillbaka och upptäcker samma brister år efter år. Jag ser att fastighets­ägarna i många fall struntar i att åtgärda de fel som jag hittar. Man kör helt enkelt utan säkerhetsbälte och hoppas att ingen olycka ska hända, säger besiktningsmannen Sven Erik Henriksson.

Så kan du hjälpa oss

DN behöver din hjälp att granska säkerheten på lekplatser i Sverige. Har du upptäckt några brister, exempelvis trasiga brädor, skruvar som saknas eller vassa kanter på rutschkanor?

Rapportera till DN, så granskar vi säkerheten och ställer an­svariga till svars.

4 olika sätt att tipsa

1 Med appen ”Lekplatsgranskning”. Finns för Iphone på App Store.

2 På internet. www.dn.se/lekplatsgranskning

3 På mejl. lekplatsgranskning@dn.se

4 På post. ”Lekplatsgranskning”, Dagens Nyheter, 105 15 Stockholm

Så fungerar DN:s nya app ”Lekplatsgranskning”

1. App Store

Du laddar ned Iphone-appen, som heter ”Lekplatsgranskning”, på App Store.

2. Ta en bild

Ta en bild på säkerhetsfaran genom att trycka på knappen ”Ta en bild”. Du kan välja om du vill ta en ny bild eller hämta en gammal bild från ditt album.

3. Berätta var lekplatsen ligger

Godkänn nu att appen får använda mobilens gps-koordinater.

På så sätt får vi information om var lekplatsen ligger. Kontrollera så att det blir rätt – du kan flytta på markören om du vill.

4. Vilken brist?

Beskriv varför du tycker att bristen är allvarlig. Har du sett någon som har skadats? Du får gärna skriva in ditt mobilnummer så att vi kan kontakta dig om vi har några frågor. Du är anonym – numret kommer inte att publiceras.

5. DN granskar

Dina uppgifter läggs ut på en karta på DN.se. DN granskar bristerna du har rapporterat. Vi begär ut protokoll och andra handlingar. Varför har bristen inte åtgärdats? Har kommunen eller fastighetsägaren genomfört några lekplatsbesiktningar? Har de känt till bristerna men inte fixat dem?

Så säger lagen

• Det finns säkerhetskrav för både lekredskap och lekplatser.
• Plan- och bygglagen kräver att lekplatser är säkert utformade och att de underhålls för att inte skaderisker ska uppkomma med tiden.
• Säkerhetsbesiktning ska utföras årligen. Allvarliga fel som upptäcks när en lekplats besiktigas och kan leda till dödsfall eller bestående men ska åtgärdas omedelbart.
• Det är fastighetsägaren, till exempel en kommun, bostadsrättsförening eller fastighetsbolag som ansvarar för att lekplatsen är säker. Konsumentverket har tillsynsansvar när det gäller lekredskapens konstruktion.
Källa: Konsumentverket

• Några brister som kan förekomma
Slitna kättingar på gungor.
Rötskadade brädor, exempelvis stegpinnar.
Utstickande delar.
Hårt underlag.
Öppningar där barnen kan fastna, till exempel med fingrarna.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.