Det är en segsliten juridisk process som gör att tre äggproducenter kan fortsätta att ha sina värphöns, sammanlagt 50.000 enligt Jordbruksverket, i trånga oinredda burar som inte är tillåtna enligt den svenska djurskyddslagen.
De i sin tur företräder ytterligare ett trettiotal producenter som kräver skadestånd av den svenska staten. De hävdar att omställningen gett dem "produktionsbortfall" och "handelshinder" i EU.
- De försöker dra ut på omställningen genom att driva parallella processer med hänvisning till olika juridiska spetsfundigheter, säger Charlotte Berg, lektor i djurskydd vid Jordbruksverket.
- Det är skattebetalarna som betalar för de här processerna. Och de är knappast populära hos sina kolleger heller eftersom de snedvrider konkurrensen.
För bara någon vecka sedan beslutade Regeringsrätten att några av dem får näringsförbud om de inte upphör att ha värphöns i de gamla burarna. Men processen är så komplicerad att det kan dröja åtskilliga år innan hönsen får burar som tillgodoser deras behov av rede och sittpinne.
- Deras talan bygger på att de har oinskränkt rätt att bedriva äggproduktion i Sverige, utan att behöva anpassa sig till de svenska reglerna. Men någon sådan "rätt" finns inte. Den svenska lagstiftningen strider inte mot några EG-rättsliga bestämmelser över huvud taget, säger Karin Wistrand, statens ombud i skadeståndsprocessen vid JK.
Enligt 1988 års djurskyddslag måste hönorna skötas på ett sätt som "främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt". Därför är det i dag bara tillåtet med system där hönorna kan gå fritt eller i burar som är inredda. Hönorna måste kunna uträtta sina grundläggande behov, att röra sig, sprätta, flaxa, putsa fjädrarna i sandbad och lägga ägg i ett rede. En höna måste också kunna sitta på pinne för att skydda sig mot rovdjur.
- Det kan verka konstigt om de är inomhus. Men forskningen visar att en höna behöver göra det för att må bra, säger Charlotte Berg.
Advokat Martin Erling driver skadeståndsprocessen mot staten. Han företräder tre bönder i Skåne och på så sätt indirekt ett trettiotal äggproducenter som motsätter sig omställningen.
Om lagen säger att hönorna ska ha rede - vad är problemet?
- Du kan inte ställa frågan så, den är så komplex. Sverige är med i EU, då måste regelverket stämma med de europeiska reglerna.
Så vad tänker ni göra härnäst?
- Det har jag inte tagit ställning till eftersom jag utgår från att hovrätten ger oss rätt. Resonemanget från JK har inte stöd i EG-rätten.
Om hovrätten ger bönderna rätt går prövningen vidare i tingsrätten. Om hovrätten ger staten rätt, kan de starta en ny process i tingsrätten, där de anger beloppet på det skadestånd de kräver. Den processen i sin tur kan överklagas.
För 50.000 höns betyder det att de är tillbaka på ruta ett.