Resultatet blir att en stor del av dessa 601, drygt 400, riskerar uppsägning på grund av arbetsbrist. Men inte de som är yrkesofficerare med fullmakt. Sådana kan inte sägas upp på grund av arbetsbrist. Och av de 601 är 187 stycken, det vill säga nästan var tredje, sådana officerare.

– Det finns också ett mörkertal på cirka 350 personer som inte svarat, säger Försvarsmaktens personaldirektör Per-Olof Stålesjö.

Dessa kommer nu att kontaktas på nytt.

Uppmaningen att skriva under ett nytt avtal kom i juli från ÖB Sverker Göranson. Beskedet, som levererades mitt under de flestas semester, har väckt stark irritation bland stora delar av Försvarsmaktens 16.000 anställda. Vid flera förband har man protesterat och kallat förfarandet för dåligt ledarskap.

Anledningen till förändrade anställningskrav är naturligtvis besluten som regering och riksdag fattat om försvarets framtida inriktning, där insatsförbanden ska tjänstgöra utomlands, i närområdet och i Sverige.

För Officersförbundets ordförande Lars Fresker var 600 nej en negativ överraskning.

– 601 är väldigt många och fler än jag trodde från början.

Uppsägningarna planeras träda i kraft den 30 oktober. Dessförinnan ska parterna tala med alla berörda.

– Nu startar vi ett arbete i personalförsörjningsnämnden, som består av representanter från arbetsgivaren och de fackliga företrädarna. Vi kommer under knappt två veckor att jobba med de här 601 som sagt nej plus de 350 som inte har svarat, säger Stålesjö.

Lars Fresker tror att det för honom överraskande höga antalet nej beror på Försvarsmaktens tillvägagångssätt, när ÖB mitt i sommaren krävde svar och pekade på uppsägningsalternativet.

– Försvarsmakten har tappat i anseende hos sina anställda. Sättet hur man ser på Försvarsmakten som arbetsgivare har blivit ordentligt kantstött efter den här hanteringen. Man har därför fått fler nej än om man hade haft en bättre hantering, där personerna hade fått svar på sina frågor och vetat vad man tog ställning till, säger Lars Fresker.