Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

95.000 asylsökande i Sverige 2015

Allt fler människor flyr till Sverige. Migrationsverket tror att 95 000 personer kommer söka asyl här nästa år, enligt prognosen som i dag lämnas till regeringen.

– Det är inte en tillfällig topp, säger Mikael Ribbenvik, ställföreträdande generaldirektör på Migrationsverket.

Antalet människor på flykt i världen har inte varit lika högt sedan andra världskriget. Sedan Migrationsverket lämnade in sin senaste prognos till regeringen i juli, har antalet personer som söker asyl i Sverige varit fortsatt högt. Från slutet av juni till och med september har i genomsnitt över 2100 asylsökande anlänt per vecka, vilket är mer än dubbelt så många som under årets första månader.

Nu skriver Migrationsverket upp prognosen även för 2015, från mellan 64.000 och 94.000 till mellan 80.000 och 105.000. Det preliminära beräkningsunderlaget är 95.000 personer.

Det första som är viktigt att komma ihåg är att det är en väldigt stor osäkerhet kring siffrorna, det är inte säkert att antalet ökar. Det handlar inte personer som aviserat sin ankomst utan om antaganden och om att situationen har förvärrats i de länder som producerar flest asylsökande, säger Mikael Ribbenvik till DN.

Kriget i Syrien och konfliktspridningen till Irak fortsätter att driva människor på flykt. Även närområdet är svårt prövat, vilket i sin tur påverkar hur många som söker sig vidare till Europa. Det senaste exemplet är Libanon, som nu nästan helt har stängt gränsen för syriska flyktingar.

Migrationsverkets bedömning är att kriget i Syrien kommer att fortsätta med oförminskad styrka under de närmaste två åren. Drivkrafterna för syrier att lämna landet och regionen bedöms förbli mycket starka och den syriska asylmigrationen i Sverige väntas vara fortsatt hög kommande år.

– Prognosen innebär att vi kommer behöva skaffa 20.000 fler boendeplatser. Många av de asylsökande är barn, det innebär att kommuner behöver ta ansvar för deras skolgång. Många delar av samhället behöver titta på siffrorna och förbereda sig.

Enligt Mikael Ribbenvik kommer Migrationsverket att klara sitt uppdrag, även om väntetiderna för asylärenden har dubblats, från runt fem månader till runt tio. Utmaningen ligger enligt honom hos kommunerna.

– De ska ta hand om alla som får uppehållstillstånd. De flesta kommer hit från Syrien och Eritrea, dem skickar vi inte tillbaka, utan bifallsfrekvensen är hög. Antalet platser kommunerna erbjuder för att slussa dem vidare ut i samhället räcker inte till. Vi har i dag 10.000 personer som sitter i asylboenden och inte kommer vidare, risken är att den siffran ökar markant om inte kommunerna ökar sitt mottagande.

För att klara behovet på längre sikt behövs också fler asylboenden.

– Fram till för tre år sedan bodde alla asylsökanden i lägenheter, men därefter fanns inte tillräckligt med lägenheter, så vi fick börja handla upp asylboenden. Det är väldigt impopulärt av många skäl. Vi tittar på andra lösningar där vi kan ha boende i egen regi. Det är bostadsbrist i hela Sverige, så vi måste titta på om staten kan bygga för att folk ska ha någonstans att bo medan man väntar på asylbesked, en mer långsiktig lösning, säger Ribbenvik.

Fakta

Sverige har skrivit under FN:s flyktingkonvention. Det betyder exempelvis att Sverige ska pröva varje persons ansökan om asyl individuellt. Den som är flykting enligt FN-konventionen, eller ”alternativt skyddsbehövande” i enlighet med EU:s regelverk, samt personer som är skyddsbehövande i enlighet med den svenska utlänningslagen, har rätt till asyl i Sverige.

Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU-regler är du flykting om du har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av: ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp.

Som alternativt skyddsbehövande bedöms den som löper risk att straffas med döden, löper risk att utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt.

Asylsökande kan också undantagsvis beviljas uppehållstillstånd, trots att de inte behöver skydd mot förföljelse. Det handlar då om synnerligen ömmande omständigheter, som är direkt knutna till deras personliga förhållanden, som synnerligen allvarligt hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet.

Källa: Migrationsverket