– I princip befinner de sig i nationsarrest eftersom det inte går att garantera att de inte utlämnas till Iran om de reser till annat land. Jag är överraskad över att det inte verkar ha skett någon prövning av misstankarna innan de blir efterlysta, säger Percy Bratt som är männens ombud.

DN.se har tidigare berättat om fallet som rör tio exil-iranier som fått asyl i Sverige och som är aktiva i oppositionen mot regimen i Teheran. Samtliga har levt som politiska flyktingar från Kurdistan i Sverige sedan början av 90-talet.

– De har ju fått asyl för det de är efterlysta för. Om alla skurkstater kan komma med sådana här listor så måste Interpol se över sina rutiner. Eller så säger man öppet att man ska hjälpa dessa stater att jaga oppositionella, säger gruppens talesperson Arezo Julie Jacobsson.

Namn, bild och födelsedata finns på Interpols hemsida i listan över efterlysta misstänkta brottslingar. Brottsrubriceringen är antingen terrorism eller organiserad internationell brottslighet.

Av en tillfällighet upptäckte männen att de var efterlysta internationellt i december, men redan tidigt i somras ska svenska myndigheter ha fått reda på det.

Nu har advokaten Percy Bratt, som också är styrelseordförande i organisationen Civil Rights Defenders som arbetar för medborgerliga rättigheter, tagit sig an fallet.

– Vi har begärt att få ta del av det underlag Interpol haft för att sätta upp dem på en så kallad red note, det vill säga den högsta efterlysningsgraden. Men jag har ännu inte fått något svar, säger Bratt.

Inte heller enheten för internationellt samarbete vid Rikskriminalpolisen tycks kunna bringa någon större klarhet i den frågan.

– Vi kan konstatera att det skett en rättslig prövning i Iran och att det är därför de förts upp på listan, säger enhetschefen Bertil Olofsson.

Varför har svensk polis inte agerat på Interpols efterlysningar och gripit de tio?

– Så vitt jag vet finns ingen grund för att frihetsberöva de här personerna i Sverige.

Varför fortsätter de då vara efterlysta?

– Vi håller nu på att se över vilka sakliga skäl det finns till efterlysningarna och om man kan ta bort de här personerna från listan.

Arezo Julie Jacobsson är övertygad om att det handlar om politiskt motiverade efterlysningar.

– Men kom ihåg; Regimen fabricerar bevis för andra brott när det i själva verket bara handlar om personer som man finner misshagliga och vill oskadliggöra.