Bråken i Rosengård

Att kasta sten på poliser och annan uniformerad personal och tända bränder är inget nytt fenomen i Rosengård. Men det har aldrig tidigare skett i den omfattningen som natten till fredagen.

- Om inte bråkmakarna från Afa hade dykt upp "för att hjälpa till" hade det aldrig blivit några bråk, säger Andreas Konstantinides när han står utanför de spräckta rutorna på Rosengårds polisstation. De autonoma gruppernas enda syfte är att slåss mot samhället och allt som går i uniform.

Polisen säger samma sak.

- Vi hade inte haft den aggressiva upptrappningen om det inte varit för Afa, säger Charley Nilsson, polisens presstalesman. Deras enda syfte är att bråka med polisen. Och när de väl kommit i gång drar de med sig en del av de unga killarna på Rosengård.

Afa är en förkortning Antifascistisk aktion.

- Vi har inte sett några Afa från Danmark än, men om bråken fortsätter är risken stor för att de dyker upp, säger Charley Nilsson.

Den 17-åring som greps för våldsamt upplopp natten till fredagen bor inte på Rosengård.

- Att tillverka slangbomber är heller inget som våra ungdomar gör, säger Andreas Konstantinides. Det är typiskt för Afa.

Under natten slängde vandalerna drygt tjugo slangbomber mot poliserna. Bomberna består av en bit tjock trädgårdsslang som fylls med svartkrut. De detonerar med en fruktansvärd knall. Många barnfamiljer med traumatiska krigsupplevelser blev skräckslagna när bomberna ekade mellan höghusen.

- Det var förfärligt, säger Haidar Mohammed från Irak. Mina barn blev livrädda och låste in sig i sovrummet. Jag har ringt till socialen i dag och sagt att vi måste få hjälp att flytta. Vi kan inte bo kvar här.

Haidar Mohammed förstår att folk i Rosengård blev upprörda över den stängda moskén.

- Men då får man prata om saken, inte ta till våld. Det är samma mentalitet som göra att folk dödar varandra i Irak.

Han tycker att polisen borde agera mycket kraftigare mot bråkmakarna.

- Riksdagen måste ändra lagarna så att polisen även får låsa in personer som är under 18 år.

Den första bråkiga natten grep polisen sjutton Afa-anhängare. Vid upptrappningen nästa natt deltog många unga från Rosengård. Det har Andreas Konstantinides har ingen riktigt förklaring till.

- Men det finns en machokultur både bland unga och en del äldre här. När killarna då ser att polisen inte griper in mot bråkmakarna får polisen ingen respekt. Det triggar en del unga att gå med i bråken.

Natten till fredagen använde polisen samma taktik som under bråken i september när Reclaim the streets gatufest urartade: Att hålla sig utom synhåll så mycket som möjligt för att inte med sin blotta närvaro provocera fram mer våld.

- Vi får se om vi använder samma taktik natten till lördagen, säger Charley Nilsson. Det beror på hur det hela utvecklar sig.

Mari Hendra är verksamhetschef för ungdomsverksamheten i Rosengård. Hon har heller inget svar på varför en del unga killar i Rosengård kastar sten på poliser och brandmän.

- Det är helt obegripligt. Två av våra fältassistenter arbetar i ett forskningsprojekt som ska försöka hitta ett svar. Vi skulle verkligen behöva den kunskapen.

Ramadan Fakharo är 20 år och har bott hela sitt liv i Rosengård. Han arbetar med ett musikprojekt för ungdomar i Herrgården, den mest utsatta delen i Rosengård.

- De som bråkar vet nog inte ens själva varför de gör det, säger han. De har så mycket i sig som måste komma ut. Man måste också komma ihåg att det är några få som ställer till bråk. Om Rosengårds alla 8.000 ungdomar varit ute och bråkat, då kunde man talat om kravaller.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut