Sverige

Afghanistan har blivit farligare

Riskerna för journalister och för västerlänningar i Afghanistan har ökat väsentligt den senaste tiden. Ändå är inte Afghanistan det farligaste landet för journalister att arbeta i.

2013 dödades 76 journalister, 4 medieanställda och 47 medborgar­journalister i arbetet, enligt internationella Reportrar utan gränser. Medborgarjournalister är bloggare och andra somförmedlar nyheter, men utan betalande uppdragsgivare.

En journalist dödades i Afghani­stan 2013. Landet ligger högt när det gäller våld mot hjälparbetare, varav många är västerlänningar, ett våld som ökat från drygt ett tiotal incidenter om året för tio år sedan till hela 80 förra året. De senaste åren har fokus riktats mer mot utlänningar vilket attacken mot en restaurang i Kabul i januari då 21 dödades, varav många utlänningar

Syrien, som i tre år präglats av inbördes strider där långt över 1 20 000 dött, är det land där flest journalister dödats de senaste åren – 11 förra året och 17 år 2012.

DN:s chefredaktör Peter Wolodarski säger att det är en sorgens dag:

– Nils Horner var en av Sveriges främsta journalister. En korrespondent i ordets rätta mening, alltid på plats, och till vår förtret ofta snabbare än DN.

Nils Horners död påverkar åtminstone på kort sikt DN:s bevakning av Afghanistan:

– Vi har ställt in en planerad resa till Afghanistan tills vi vet mer om orsaken till Nils Horners död. Vi har ett av Nordens största korrespondentnät, och det ska vi fortsätta ha. Och vi ska fortsätta att resa och rappor­tera. Men vi skickar inte medarbetare till platser där det finns klara risker för deras liv, säger Peter Wolodarski.

DN:s fotograf Paul Hansen har rest mycket i Afghanistan. Han säger att det som hänt är signifikativt för läget i landet just nu.

– Det finns ett allmänt hot mot västerlänningar som ökat de senaste­ åren. Senast jag var där bodde vi på ett hotell som såg ut som en militärbas, med en kulspruteställning intill det lilla hus där incheckningen låg. Inga afghaner tilläts komma in.

Paul Hansen berättar att han först tyckte det kändes överdrivet:

– Men vår tolk tog oss på en dödens sightseeing: han berättade hur en polis lyckats hålla fast en självmordsbombare i närheten och hindrat honom att utlösa bomben, och hur en annan sprängt sig i ett varuhus en bit bort. På ytan ser det fredligt ut, som en vanlig dag på Sveavägen. Men det är livsfarligt.

Våld och hot mot västerlänningar har gjort att frivilligorganisationer skärpt säkerhetsreglerna för sina medarbetare, att till exempel inte gå ensamma, och inte efter mörkrets inbrott och ta olika vägar till och från platser de besöker. Även Svenska Afghanistankommittén har skärpt sina rutiner för sin utländska personal.

Anders Hansson, en annan DN-fotograf som ofta arbetat Afghani­stan, senast i oktober, säger att väster­länningar sällan syns ensamma i Kabul i dag, något som var vanligt för några år sedan.

– Som vit västerlänning är man i stort sett begränsad till några få platser, Kabul, Mazar-e Sharif, Jalala­bad. Man måste ha en fixare med koll på läget. I öppen miljö stannar man inte länge på samma plats, fem, tio minuter, för att inte dra till sig uppmärksamhet.

– Säkerhetsläget har försämrats radikalt. Nu närmar sig ett val, och då är det extra spänt. Jag har ändå bedömt att Kabul är en stad som det går att arbeta i med rimlig säkerhet. Men är man på fel plats vid fel tillfälle kan alltid något hända, säger han.

Jonas Nordling, ordförande i Journalistförbundet, säger att man arbetar för att öka säkerhets­­med­vetandet på redaktionerna.

– Det har blivit mycket bättre. Men risken att råka illa ut är stor i vissa länder. Det kan inte enbart lösas med säkerhetstänkande.

Fakta. DN:s korrespondent kidnappades förra året

Flera svenska ­journalister har kidnappats, fängslats eller skadats
DN:s Pariskorre­spondent Magnus ­Falkehed och fotografen Niclas Hammarström kidnappades i Syrien i november förra året. De släpptes i början av januari, Niclas Hammarström sköts i benet vid ett misslyckat flyktförsök.
Bert Sundström, reporter på SVT, överfölls och misshandlades på Befrielsetorget i Kairo under arbete med att bevaka upproret i Egypten.
Frilansarna Martin Schibbye och Johan Persson satt fängslade fjorton månader i Etiopien. De togs till fånga och skottskadades av etiopisk militär under en reportageresa i Ogadenprovinsen vid gränsen till Somalia.
Dawit Isaak, svensk-eritreansk journalist, har sedan 2001 suttit i fängelse i Eritrea.
Jan Arell, reporter på GP, fick splitter­skador efter ett robotanfall nära staden Ur i Irak 1999.
Fotografen Anders Blomdahl fick skärsår i ansiktet, en käkfraktur och en benskada vid ett sprängattentat mot den bil han färdades i tillsammans med reportern Katarina ­Bjärvall i irakiska ­Kurdistan i mars 1994. Bjärvall klarade sig utan fysiska skador.

Fakta. 127 journalister och mediearbetare dödades 2013

2014 Hittills i år har fyra journalister, ytterligare tre medieanställda och tre medborgarjournalister dödats i världen under eller på grund av sitt arbete, Nils Horner oräknad. Medborgarjournalister kan vara bloggare och andra som arbetar med att förmedla nyheter, men utan betalande uppdragsgivare.
2013 dödades 76 journalister, fyra andra medieanställda och 47 medborgarjournalister.
2012 var motsvarande siffror 88, 7 respektive 49.
Antalet journalister som kidnappades var förra året 87, en kraftig ökning med hela 129 procent sedan 2012.
Antalet journalister som greps 2013 var 826, en liten minskning med sex procent. 2160 journalister världen över hotades eller angreps fysiskt, enligt rapporter till Reportrar utan gränser.
Källa: Reporters without borders

Svenska journalister som dödats i arbetet de senaste 40 åren
1973 Leonardo Henrichsen, Rapports svensk-argentinska kameraman, filmade sin egen död under militärkuppen i Chile.
1979 Karl Bergman, SvD, och Arne Lemberg, Expressen, dödades under uppdrag i Uganda.
2001 Ulf Strömberg, fotograf för TV4, sköts ihjäl av beväpnade rånare i Afghanistan 2001 i ett hus där han och flera kolleger tillbringade natten.
2006 dödades Martin Adler, fotograf och reporter på frilansuppdrag i Somalia.