Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Ägare av kritiserad sajt kopplas till grova brottslingar

Han hänger ut dömda på nätet mot betalning. Själv har mannen bakom den nya söksajten Lexbase haft samröre med grovt kriminella. Själv säger Jonas Häger att brotten var ”av privat karaktär”.

Är någon i trappuppgången dömd eller friad för våldtäkt? Den sortens känsliga frågor erbjuder söktjänsten Lexbase privatpersoner svar på. För en kostnad på 79 kronor ges tillgång till domar från hela landet.

– Det är säkert många som vill undvika hantverkare som varit inblandade i tvister, sade advokat Pontus Ljunggren när tjänsten presenterades vid en presskonferens i går.

Pontus Ljunggren äger själv 5 procent av aktierna i bolaget och sitter i styrelsen. Resterande 95 procent ägs av den verkställande direktören och ansvarige utgivaren Jonas Häger, 26 år.
Jonas Häger var inte på bolagets presskonferens i Stockholm i går. Trots sitt dominerande aktieinnehav i Lexbase har Jonas Häger nolltaxerat sedan 2007. Senast han hade en deklarerad inkomst var 2006 när han tjänade 44.500 kronor.

Häger vill inte svara på frågor, utan låter via sin affärspartner Pontus Ljunggren hälsa att hans nolltaxering beror på att ”han varit ute och seglat”. Startkapitalet ska han ha ”fått låna av anonyma affärsänglar”.

Enligt en granskning DN gjort han har tidigare har han varit delägare i flera kommanditbolag där några av delägarna är dömda för grova brott.

– Brottsligheten hade inget med företaget att göra, utan var av privat karaktär, säger Jonas Häger via Pontus Ljunggren.

Drygt två veckor innan Lexbase bildades hoppade Häger av ett bolag som sysslar med webbproduktion, där affärskompanjonen dömts för att ha skjutit en person i magen på en fest. Tingsrätten fällde 2011 den mannen för grovt vapenbrott, vållande till kroppsskada och dopingbrott.

Han gick ur kommanditbolaget innan brottet begicks.

Sedan tidigare är det möjligt för bland annat journalister på tidningar, radio och tv att få tillgång till information om åtal och domar genom tjänster som inte är öppna för allmänheten, som Siren, Piscatus och Infotorg. Medierna gör ett urval, och förväntas sedan hålla sig till pressetiska regler vid publiceringen.

Trots Lexbase avsaknad av publicistiska beslut menar Martin Brinnen, jurist på Datainspektionen, att deras utgivningsbevis gör att de skyddas av yttrandefrihetsgrundlagen.

– Vi har i princip inte några möjligheter att ingripa. Om någon känner sig kränkt av att uppgifterna görs offentliga, kan den personen möjligen stämma utgivarna för förtal, säger han.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg är upprörd över internettjänsten.

– Det är ett missbruk av offentlighetsprincipen och vår yttrandefrihet. Jag tycker sajten som sådan är förskräcklig, det är ett cyniskt missbruk av människors personuppgifter, säger hon.

Fakta. Lexbase

På kartor i databasen Lexbase markeras bostadsadresser för personer som varit föremål för rättprocess med en röd prick.

För en avgift går det att ladda ner domar och andra handlingar om brott och tvistemål.
Både friande och fällande domar publiceras.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.