En höna blir ett och ett halvt år innan den slaktas. Då har hon värpt cirka 350 ägg. För att producera ett ägg krävs ungefär äggets dubbla vikt av foder.
– Det betyder att ett ägg har en hög fodereffektivitet, vilket är gynnsamt för klimatet, säger Ulf Sonesson, forskningsledare vid Sik, Institutet för livsmedel och bioteknik.
Hans team har följt äggets väg från vaggan till graven, gjort en livscykelanalys som visar hur mycket resurser och energi som förbrukats och hur mycket växthusgaser som släppts ut.
De har gnetat sig igenom hela produktionskedjan, från odlingen och tillverkningen av foder till uppfödningen av värphöns och produktionen av ägg, inklusive gödselhantering och alla transporter innan ägget så småningom säljs i butik.
Studien baseras på två konventionella gårdar i Västergötland, den ena med burhöns och den andra med frigående höns, de två dominerande systemen i Sverige. Resultatet visar att det avges relativt litet växthusgaser, särskilt vid en jämförelse med nötkött (se tabell). Det går heller inte åt särskilt mycket energi.
En anledning till nötköttets stora klimatpåverkan är att uppfödningen är så ineffektiv, menar Ulf Sonesson.
– En höna ger etthundra hönskycklingar, det vill säga nya värphöns under sin livstid (1,5 år). Det kan jämföras med en ko som får en kalv per år.
Utmaningen är att minimera foderspillet, att ha en sammansättning så hönorna omvandlar allt de matas med till ägg. Även om fodret till största delen består av spannmål, äter en värphöna mycket protein, framför allt soja- och rapsmjöl.
Därför är också hönsgödseln rik på kväve, vilket kan återanvändas i kretsloppet om det bara sprids på rätt gröda vid rätt tidpunkt.
– Vid sidan av foderhanteringen är återanvändingen av gödseln den viktigaste enskilda faktorn för att minska klimatpåverkan. Här finns en förbättringspotential, säger Ulf Sonesson.
Anna-Lena Karlsson och Peter Jonsson producerar ekologiska ägg strax söder om Stockholm på Sanda hönseri. De viftar med en lika färsk rapport från Livsmedelsverket som visar att ägg, i synnerhet ekologiska där hönsen vistas utomhus, är fullproppade med viktiga spårämnen och vitaminer som E och D. Det beror på att ekohönorna äter i stort sett allt de ser när de kommer ut: mask, brännässlor, pepparrot.
– En gång kom en höna springande med en groda i näbben. De gillar verkligen att äta ute, säger Anna-Lena Karlsson.
De har just fyllt stallarna med en ny omgång värphöns, 17 veckor gamla, som beräknas värpa sina första ägg om två veckor.
När de kommit i gång på allvar levererar varje höna sex ägg i veckan eller 320 per år, under de 14 månader som de värper. Det viktigaste nu är att hitta något som ersätter allt fiskmjöl som ges till ekologiska värphöns, menar Anna-Lena Karlsson och Peter Jonsson.
– Proteintillförseln till ekohöns överdrivs, eftersom man inte får ge dem syntetiska proteiner. Jag har hört att 60 procent av all fisk vi fångar blir foder. Det är alldeles för negativt för fiskbeståndet, säger Anna-Lena Karlsson.
De hoppas att fiskmjölet ska ersättas av musselmjöl eftersom musselodlingar renar havet. Problemet är att musselmjöl är så ofantligt mycket dyrare.
– Jag tror att det är en fråga om effektivisering. Om efterfrågan ökar så man kommer upp i större kvantiteter så sjunker priset, säger Peter Jonsson.