– Det är min skyldighet att inleda en förundersökning om det finns anledning att anta att brott har förövats, säger Lindstrand, knuten till Åklagarkammaren för säkerhetsmål, till TT.
– Här gäller det att undersöka om det har begåtts något brott och här måste man vara noggrann.
Lindstrand vill tills vidare inte uttala sig om hur lång tid förundersökningen kan ta.
– När programmet Surveillance Detection Unit startade i slutet av 1990-talet instruerades vi att samarbeta med lokala myndigheter. Det har vi gjort, det gör vi och det kommer vi att att göra i fortsättningen, säger Ryan Koch, biträdande talesman vid amerikanska ambassaden i Stockholm.
Men Säpo och justitieministern säger att de inte känner till verksamheten.
– Vi har alltid samarbetat med lokala myndigheter och samarbetet går mycket bra. Sedan vet jag inte hur de rapporterar vidare uppåt.
Koch beklagar att förvirringen varit så stor kring programmet. Han säger att det är just vad namnet antyder — ett program för att upptäcka andra människor som övervakar ambassaden, allt för att undvika hot.
– Vi vet att det i Sverige finns de som övervakar oss som har fientlig uppsåt. Sverige har inte varit immunt mot hot.
Har ni enbart övervakat personer vid ambassaden eller har det också skett på andra platser?
– Jag kan inte kommentera detaljerna i hur verksamheten genomförs. Men det påminner om grannsamverkan som ju finns i både Sverige och USA — man håller ett öga på personer som inte brukar vara i kvarteret.
Hur sker övervakningen rent praktiskt, skriver ni ner information eller tar ni bilder eller spelar ni in?
– Jag kan inte kommentera på annat sätt än att säga att vi tar alla hot mot ambassaden allvarligt. I övrigt hänvisar jag till utrikesdepartementet i Washington.
Enligt Koch finns det personer som är särskilt anställda för att arbeta med Surveillance Detection Unit. Han vill inte kommentera ryktena att svenska före detta poliser rekryterats till programmet.
– Men vi har lagt ut jobbannonserna på internet och ett av kraven är erfarenhet av säkerhetsarbete.
När det gäller åklagarens granskning så säger Koch att ambassaden kommer fortsätta att samarbeta med svenska myndigheter.
– Vi kommer arbeta med åklagarmyndigheten och svara på alla frågor som de kan ha.
Tillståndet för de fem kamerorna har USA-ambassaden endast haft under i knappt två år. Länsstyrelsens regelverk förbjuder tydligt annan övervakning, men ändå är det för tidigt att säga om någon åtgärd kommer att bli aktuell.
”Det är för tidigt att säga om det här handlar om olovlig underrättelseverksamhet eller inte”, säger Anders Thornberg, chef för Säkerhetspolisens avdelning för säkerhetsåtgärder, i ett pressmeddelande.
För att filma mot en allmän plats krävs tillstånd som man ansöker om hos och beviljas av länsstyrelsen, i det här fallet Stockholm. Ansökan prövas på det sättet att ambassadens behov vägs mot den allmänna integriteten på platsen. Sådana tillstånd har USA:s ambassad.
– De har ansökt om och fått rätt att ha ett så kallat skalskydd, det vill säga kameror längs staketet för att se till att ingen obehörig tar sig in på ambassadens område i princip, säger länsstyrelsens sakområdesansvarige, juristen och handläggaren Malin Ricknäs, till DN.se.
Det var hon som beviljade USA:s ansökan 9 december 2008. Tillståndets syfte är att ”skydda ambassaden från brott och förhindra obehöriga från att ta sig in på ambassadens område”. Det omfattar fem kameror, varav en som ska sitta vid fordonsentrén och övriga längs staketet. De får riktas tre meter utanför staketet, men får inte spela in det filmade materialet.
– Det är så kallad monitorövervakning som man bara får titta på i realtid. De sökte inte för något mer än det, så det har inte blivit några avslag på något annat. Däremot fick de avslag på den beviljade ansökan alldeles innan den beviljades, säger Malin Ricknäs.
– Men det handlade bara om att de på grund av ett missförstånd inte hade gett oss alla de uppgifter vi behövde för att pröva ansökan. Vi visste inte hur långt ut på gatan de ville övervaka.
Hur kommer det sig att Beatrice Ask säger att inte myndigheter kände till tillståndet?
– Jag har svårt att säga exakt vad hon tänker på. Amerikanska ambassaden har tillstånd och vi är en myndighet och vet om att de har kameror uppsatta, säger Malin Ricknäs.
Enligt Martin Valfridsson, Beatrice Asks pressekreterare, är det inte är de fem kamerorna i det beviljade skalskyddet som justitieministern avsett i sin kommentar från i fredags.
– Hon har sagt att Säkerhetspolisen får utreda vad det är för omfattning på övervakningen. Det hon har information om är att det handlar om en verksamhet som pågått sedan 2000 och som förekommit på flera platser. Övervakningen kring ambassadområdet, entrén och så vidare är inget konstigt och det känner hon till att man har, säger Martin Valfridsson.
Uppgifterna är de samma som Säpo själva gick ut med på måndagen. Länsstyrelsen är också tillsynsmyndighet för övervakningskameror riktade mot allmän plats. Helena Bäck är också jurist på länsstyrelsen med ansvar för tillsynen. Hon säger att något tillstånd för åsiktsregistrering eller att filma demonstranter eller så har de definitivt inte.
– Där har vi väldigt tydliga regler i Sverige. Från vår sida är det enda vi har möjlighet att göra något åt är deras tillstånd om de övervakar utanför ambassaden mer än de får. Har man dessutom satt upp kameror där man saknar tillstånd kan vi agera. Sedan är det här lite speciellt med diplomatiska förbindelser och sådant som kan göra det ganska tandlöst, säger Helena Bäck.
Den som missköter eller missbrukar sitt beviljade tillstånd blir först informerad om svenska lagar, men senare kan man få det återkallat av länsstyrelsen. Då ska kamerorna monteras ned och en polisanmälan kan följa. Generellt sett gäller då att den ansvarige bakom tillståndsbrottet kan få böter eller fängelse, men Helena Bäck tror inte att det kommer att gå så långt.
– I Sverige är vi med rätta rädda om den personliga integriteten. Det är naturligtvis inte okej att filma människor som demonstrerar, det är en rätt man ska ha utan att registreras. Användningen av handmanövrerade kameror är i och för sig inte reglerad i kameralagen, men vi har grundlagar i Sverige som även amerikaner ska följa, säger Helena Bäck.
Ni tar inte hänsyn till om kamerorna sitter på amerikansk mark?
– De kameror som sitter inne och filmar ambassadens mark är inte monterade för att filma platser dit allmänheten har tillträde. Då är de inte tillståndspliktiga, utan vad de gör där inne är deras ensak.
Nu säger Säpos uppgifter att övervakningen pågått sedan 2000, åtta år före länsstyrelsens beviljade tillstånd. Helena Bäck tror ändå att det skulle vara svårt att fälla någon för tillståndsbrott retroaktivt.
– Det är en brottsutredande sak för polisen, men jag skulle inte hålla det för troligt och tror inte det skulle kunna bli en realitet. Även om okunskap om kameralagstiftningen kan leda till böter och fängelse så håller jag det för helt osannolikt. I dag vet ambassaden vad de får och inte får så skulle de i dag bryta mot reglerna skulle vi naturligtvis vara mycket hårdare, säger Helena Bäck.
– Det ska bli intressant att se vad det handlar om för övervakning i Norge och i det här fallet. Skulle det visa sig att USA bedrivit någon egen övervakningsverksamhet på svenskt territorium på någon annan plats än kring ambassaden så omfattas det inte av tillståndet. Samtidigt har jag svårt att se att den här frågan skulle debatteras om det bara handlade om skalskyddet, för det är helt okontroversiellt.
Kommer ni att genomföra en tillsyn?
– Vi har fasta tillsynsplaner, men också utrymme för akuta åtgärder. Vi kommer att bevaka detta som alla andra och beroende på vad utredningen kommer fram till får vi se om det är något som vi åker på akut eller inte, men också om vi har mandat att titta på det eller inte.
Morgan Johansson (S), ordförande i riksdagens justitieutskott, vill att justitieminister Beatrice Ask (M) kommer till utskottet för att berätta vad hon vet om övervakningen och dess natur.
– Jag vill att Ask ska komma till utskottet och att hon ska ge sin syn på om verksamheten har varit laglig eller inte, säger Johansson till TT och tillägger att han ska ta upp frågan med de borgerliga ledamöterna.
Han har ännu inte fått någon information direkt av justitieministern om vad hon vet, vilket han finner lite märkligt, säger han.
– Problemet är väl att Ask först avfärdade det som en polisiär fråga, men det är ju i högsta grad en politisk fråga, säger Johansson.